# ID: svediakorp-gov430347
# author: Santini (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 615
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Generellt sett är kommissionens arbete i samband med utvidgningen och politiken för landsbygdens utveckling verkligen mycket lovvärt, och det är även en modig insats.
På samma sätt är överföringen av en del av stödresurserna från den inre marknaden till den fattigare delen av landsbygden radikal och intressant.
Men som vanligt, när en njuter är det många andra som lider.
Från de kolleger som talade före mig har vi redan hört motiven för kritiken mot losskopplingen och andra tekniska aspekter, som jag inte tänker återkomma till.
Jag vill i stället peka på den positiva delen av denna förnyelse, denna modiga gest, för att ta upp en diskussion om frågor som dessvärre beaktas alltför lite.
Detta är nämligen en mycket lovande möjlighet för alla dem som stöder utvecklingen av de mest perifera zonerna, och framför allt bergsområdena.
Kapitlet om landsbygdens utveckling är mycket viktigt, men samtidigt alltför lite beaktat.
Ordet? berg? förekommer inte i kommissionärens halvtidsöversyn, trots att han, för bara ett par veckor sedan, ville ägna ett tvådagarsseminarium åt bergsregionernas problem.
Men som vanligt påbörjades och avslutades diskussionen utan några ytterligare åtgärder.
Ordet? berg? finns inte ens i det dokument som vi diskuterar.
Däremot har man på ett ganska tydligt sätt identifierat och lyft fram bergsregionernas problem i dokumentet från kollegan Daul, som jag vill varmt gratulera till ett gott arbete.
I avsnitt 1 i resolutionsförslaget från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling önskar man till exempel se en utveckling av ett multifunktionellt jordbruk.
Jordbruket i bergsregionerna är just ett sådant mångsidigt och flerfunktionellt jordbruk.
I avsnitt 3, där man anger de konkreta åtgärderna för att skydda miljön, folkhälsan och djurens välbefinnande, beskrivs en ram som bergsjordbruket alltid har hållit sig inom, i närmast endemisk form, men framför allt ingår bergsområdena i kapitlet om landsbygdens utveckling.
I avsnitt 17 framhålls kravet på differentierade åtgärder i enlighet med de olika landsbygdsområdenas egenart.
I avsnitt 18 framhålls att man måste bevara familjejordbruken och hålla kvar de unga i missgynnade och ultraperifera områden.
På grund av deras placering är bergsområdena dessvärre alltid ultraperifera och sannerligen inte gynnade jämfört med slättlandet.
I avsnitt 20 slutligen, i uppställningen över hur de nya resurserna skall fördelas, uppmanas kommissionen att prioritera behoven i de mindre gynnade regionerna, de regioner som är skörast och som har de största behoven, även när det gäller förtroende - vill jag tillägga -, och inte bara när det gäller utvecklingsplaner.
Det är mot den här bakgrunden vi skall betrakta de europeiska bergsregioner som täcker 30 procent av territoriet och som omfattar 5 procent av befolkningen.
Bergsområdena vill inte vara ett problem, utan en stor resurs för alla genom sina stora möjligheter.
Men då måste vi också besluta oss för att kalla dessa områden vid deras rätta namn; vi måste utan att tveka erkänna deras särart, men framför allt måste vi nämna dem i det nya fördraget för att ge dessa områden en förankring, en rättslig grund mot vilken vi kan mäta ett specialutformat direktiv.
Vi måste utforma ett dokument som prioriterar enbart bergsområdenas behov.
Detta skulle kunna bli utgångspunkten för en radikal reform, en positiv reform som skulle kunna erbjuda bergsområdena och alla missgynnade områden samma levnads- och tillväxtmöjligheter som resten av gemenskapens territorium.
Än en gång tack till vår ordförande, Daul, som har lagt grunden till en diskussion även om dessa förhållanden, som sannerligen inte är marginella.
