# ID: svediakorp-gov430325
# author: Souchet (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 410
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Efter besluten vid toppmötet i Bryssel är bara vissa beståndsdelar i vår tidigare debatt fortfarande av intresse.
Det gäller de vägledande principer kring vilka den gemensamma jordbrukspolitiken bör byggas på lång sikt.
Fyra principer förefaller mig särskilt viktiga.
Den första gäller försvaret av priset.
Liksom alla företag måste jordbruksföretaget huvudsakligen leva av försäljningen av sina produkter och inte av stöd från skattebetalarna, vilket alltid är snålt och kan sägas upp.
Jordbruket behöver ersättning i form av priser som bland annat inbegriper kostnaden för miljökrav, sociala krav samt kvalitets- och säkerhetskrav, krav som kommer från våra landsmän.
Systemet med frikoppling blir på nytt i högsta grad aktuellt efter att toppmötet i Bryssel satt ett tak för budgeten för direkt stöd på en nivå som inte ens garanterar kompensation för inflationen.
Om man inte accepterar en avsevärd sänkning av ersättningen inom jordbruket, särskilt efter 2007, kan denna erosion inte kompenseras på annat sätt än genom priser som, i enlighet med artikel 33 i fördraget, garanterar en rättvis levnadsnivå för jordbruksbefolkningen.
Det är därifrån man måste utgå vid förhandlingar inom WTO, inte tvärtom.
Den andra principen består av en förnyad definition av gemenskapspreferensen, som bygger på bristande symmetri mellan kraven på de europeiska producenterna och kraven på producenterna i tredje land.
Denna bristande symmetri gör att det är motiverat att skydda vår gemensamma marknad mot social och miljömässig dumpning från världsmarknaden.
Den tredje principen handlar om stabiliteten.
Vi skall inte längre roa oss med att radikalt ändra spelets regler vart tredje år.
En jordbrukare, och särskilt en ung jordbrukare, behöver liksom alla entreprenörer tillräckligt synliga villkor för att göra strategiska val och genomföra investeringar vars livslängd innebär åtaganden på minst femton år, och ibland resten av hans yrkesverksamma liv.
Den fjärde principen slutligen handlar om livsmedelssäkerhet.
Den skall inte bara proklameras utan måste också få medel för att kunna genomföras.
En ekonomisk enhet som Europeiska unionen skall inte vara massivt beroende av import, vilket i dag är fallet för den strategiska sektorn för foderprotein.
Att ta tillbaka de katastrofala Blair House-avtalen, som gjorde amerikanerna totalt dominerande när det gäller oljeväxterna, borde vara en av de viktigaste uppgifterna för en kommission som verkligen vill försvara de europeiska intressena.
För tillfället är vi långt därifrån, herr talman.
