# ID: svediakorp-gov430311
# author: Fischer Boel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,375
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (DA) Herr talman!
Jag börjar med att tacka för att jag får tillfälle att inför Europaparlamentet redogöra för rådets arbete med halvtidsutvärderingen.
Som avtalades i Agenda 2000 lade kommissionen den 10 juli i år fram halvtidsutvärderingen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
En av de viktigaste prioriteringarna för det danska ordförandeskapet har varit att garantera att diskussionerna om halvtidsutvärderingen av den gemensamma jordbrukspolitiken framskridit så snabbt som möjligt.
Kommissionär Fischler lade fram sitt reflektionsdokument avseende den framtida utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken vid rådets möte den 15 juli.
Vid detta tillfälle rådde öppen debatt i rådet, och medlemsstaterna hade möjlighet att tillkännage sina spontana ståndpunkter i fråga om kommissionens överväganden.
Det danska ordförandeskapet har haft diskussionen om halvtidsutvärderingen på dagordningen vid alla rådets möten under juli, september och oktober månad, och rådet har därigenom fått till stånd en genomgripande diskussion rörande alla de viktigaste frågorna i kommissionens reflektionsdokument.
Dokumentet har dessutom diskuterats i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och i en hel del relevanta arbetsgrupper.
I slutsatserna från toppmötet i Bryssel betonades det, som kommissionären även nämnde i sitt inlägg, att man inte påverkar det framtida beslutet om den gemensamma jordbrukspolitiken eller finansieringen av Europeiska unionen efter 2006 eller något resultat av genomförandet av punkt 22 i slutsatserna om dagordningen från Berlin, d.v.s.
Agenda 2000, och inte heller de internationella åtaganden Europeiska unionen har ingått, bl.a. i samband med förverkligandet av Doharundan.
Halvtidsutvärderingen fortsätter med andra ord direkt som en del av Agenda 2000.
Jag vill betona att vi liksom Europaparlamentet och andra institutioner från början visste att våra diskussioner rörande reflektionsdokumentet skulle komma att utgöra underlag för kommissionens framläggande av juridiska förslag vid ett senare tillfälle.
Ordförandeskapet har därför arrangerat allmänna diskussioner, där ministrarna haft möjlighet att lägga fram sina olika ståndpunkter beträffande samtliga aspekter av kommissionens meddelande.
Innan jag inleder genomgången skulle jag vilja tacka Europaparlamentet för dess behandling av ärendet.
Vi ser fram emot Europaparlamentets slutgiltiga beslut i morgon, och det är klart att beslutet kommer att vara ytterst betydelsefullt och utgöra ett viktigt bidrag till diskussionen.
Det finns ingen anledning att dölja att ministrarnas reaktioner på halvtidsutvärderingen redan från början varit divergerande, både vad gäller timingen och ramen, och naturligtvis också vad gäller innehållet.
Allmänt sett har jag dock som ordförande för rådet (jordbruk och fiske) kunnat konstatera en bred enighet om att jordbrukspolitiken bör stärkas och att man bör lägga större vikt vid livsmedelssäkerhet, skydd av miljön och djurens välbefinnande.
Ärade ledamöter!
Jag kommer nu, mot bakgrund av de diskussioner vi haft i rådet, att lägga fram några synpunkter beträffande huvuddragen i kommissionens meddelande.
Halvtidsutvärderingen innefattar två grundläggande horisontella aspekter, nämligen upphävandet av kopplingen mellan det direkta stödet och den dynamiska modulationen.
Kommissionens idéer på detta område har varit mer långtgående än vi tidigare har sett.
Rådet hade sin första övergripande diskussion kring dessa aspekter i juli, och fortfarande återstår fler tekniska diskussioner kring de enskilda delarna.
Såvitt angår upphävandet av kopplingen kan jag säga att delegationerna har uttryckt ett stort behov av ytterligare upplysningar från kommissionen i form av konsekvensanalyser som rör både de ekonomiska, de sociala och de regionala verkningarna av förslaget, innan ett slutgiltigt ställningstagande är möjligt.
Å andra sidan stöder också en del delegationer den grundläggande principen, dvs. upphävandet av kopplingen.
De anser att det ger jordbrukarna möjlighet att fokusera på produkter som ger dem största möjliga vinst vid försäljning, utan att styras av storleken på stödet till de enskilda produkterna.
Man anser samtidigt att man härigenom sänder en effektiv signal till både konsumenterna och till skattebetalarna.
Slutligen pekar dessa länder även på de förhandlingsmässiga fördelarna i WTO-sammanhang med att gå över till ett system för frikoppling.
Det skulle också kunna vara ett viktigt steg för att vinna förståelse för Europeiska unionens övriga förhandlingsmål.
Såvitt angår den dynamiska modulationen har en rad ministrar i princip hälsat förslaget välkommet.
De anser att det är fråga om ett bra sätt att garantera den nödvändiga finansieringen för att stärka prioriterade mål om livsmedelssäkerhet, kvalitet, miljö och djurens välfärd och andra viktiga områden.
Andra ministrar har kritiserat den dynamiska modulationen för att denna i själva verket medför en progressiv minskning av stödet, och för att man med denna modell, bortsett från när det gäller franchise och capping, inte tar tillräcklig hänsyn till befintliga regionala skillnader.
Delegationerna har likaså skilda uppfattningar om minskningen av stödet inom första pelaren och om hur de modulerade medlen därefter skall fördelas, samt efter vilka kriterier detta skall ske.
Jag tänker nu mer gå in på att kommentera de enskilda marknadssektorerna.
Vi hade en verklig diskussion om de viktigaste grödorna på rådets möte i september och även om kommissionens övergripande riktlinjer kunde stödjas i viss omfattning förekom helt klart specifika förslag som stötte på kraftigt motstånd.
Olika grupper av delegationer gav således uttryck för starka argument mot en minskning av interventionspriset för spannmål, ett avlägsnande av de månatliga tilläggen för spannmål, och mot ett avskaffande av interventionssystemet när det gäller råg.
Man gav även uttryck för starka argument mot de föreslagna ändringarna av ordningarna för durumvete och mot det föreslagna miljövänliga jordbruket, samt mot kommissionens föreslagna ändring när det gäller stöd till energigrödor.
Kommissionens meddelande åtföljdes också av detaljerade rapporter om ris, och om nötter och mjölk.
Rådet hade även på dessa områden en verklig diskussion på mötet i oktober månad.
När det gäller ris och nötter fanns en tydlig uppdelning vad gäller ståndpunkter, som naturligtvis grundade sig på om man var producent av de aktuella produkterna eller inte.
När det gäller ris fanns det dock i princip en bred enighet om att det finns ett behov av förändringar inom sektorn, vilket blir oundvikligt genom antagandet av? Everything but arms? -initiativet.
Flera ministrar från producentländerna har dock uttryckt otillfredsställelse över de konkreta åtgärder som kommissionen föreslår, medan de icke-producerande länderna har betraktat kommissionens utspel som ett steg i rätt riktning.
När det gäller mjölksektorn har kommissionen lagt fram fyra optioner för perioden 2008-2015.
Dessa optioner har diskuterats med resultatet att de - med undantag av option 3, dvs. den med a- och c-kvoter - på grund av osäkerheten kring förenligheten med WTO: s bestämmelser antagligen inte kan komma i fråga.
Mot denna bakgrund ansåg man det lämpligt att tänka över situationen ytterligare.
Producentländerna har även tydligt givit uttryck för att det finns ett behov av ett särskilt stöd till nötsektorn.
Ärade ledamöter!
Kommissionens initiativ för att stärka landsbygdsutvecklingspolitiken välkomnas av medlemsstaterna.
Som jag har nämnt tidigare råder dock inte enighet beträffande valet av medel för att nå målet, och diskussionen i rådet avslöjade divergerande ståndpunkter bl.a. när det gäller valet av instrument och fördelningen av medlen.
Men diskussionen var ytterst positiv i så måtto att det råder bred enighet om att någonting måste ske på området, bl.a. om att det finns ett stort behov av en förenkling av ordningarna, och delegationerna har ett flertal idéer till förbättringar och till nya åtgärder på lite längre sikt.
Generellt har många delegationer visat stort intresse för kommissionens idéer när det gäller jordbruksrevision, även ur ett rent principiellt perspektiv.
Merparten av delegationerna har emellertid önskemål om att det till att börja med skall röra sig om ett frivilligt system, som skall vara attraktivt för jordbrukarna så att vi skall kunna få så många som möjligt att tillämpa detta.
Vi har haft en grundlig genomgång i rådet av kommissionens meddelande om halvtidsutvärderingen.
Delegationerna har haft möjlighet att ställa frågor, lämna kommentarer, komma med nya idéer, stödja eller kritisera samtliga aspekter av kommissionens meddelande och av de rapporter som varit kopplade till meddelandet.
Därför har kommissionen nu ett solitt underlag för att utvärdera medlemsstaternas önskemål avseende den framtida utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken och likaså för att utläsa följderna.
