# ID: svediakorp-gov430310
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,178
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar ledamöter, mina damer och herrar!
Det gläder mig att jag i dag har tillfälle att lägga fram min bedömning av de jordbrukspolitiska besluten från toppmötet i Bryssel för er.
Genom offentliggörandet av halvtidsöversynen påbörjade kommissionen redan i juli en bred debatt om jordbrukspolitikens framtid.
Nu har Europeiska rådet också besvarat några budgetfrågor som rör den kommande gemensamma jordbrukspolitiken.
Betydelsen av besluten vid toppmötet består närmast i att de öppnade en möjlighet för medlemsstaterna att slutföra utvidgningsförhandlingarna och att de 15 stats- och regeringscheferna godtog kommissionens förslag till infasning av direktbidragen i jordbrukssektorn i de nya medlemsstaterna.
Om kandidatländerna lägger samma realism i dagen bör utvidgningsförhandlingarna kunna slutföras vid toppmötet i Köpenhamn.
Men besluten från Bryssel har också avsevärda effekter på den kommande jordbrukspolitiken.
I första hand gäller här naturligtvis att vi för perioden 2007-2013 har en från EU: s 15 medlemsstaters sida fastställd budgetram för utgifterna som rör organisationen av marknaden och direktbidragen.
Denna ram består av de utgifter som planerats för år 2006 för EU 15 å ena sidan, och de ekonomiska förslagen för 2006 för de tio nya medlemmarna å andra sidan, i nominella värden.
Dessa kommer sedan bara att höjas med 1 procent varje år.
Det betyder i första hand att två tredjedelar av Agenda 2000-reformerna inom mjölksektorn, som ännu inte påbörjats, under år 2007 och 2008 måste finansieras under denna nya övre gräns.
Likaså måste 70 procent av infasningen av direktbidragen finansieras under denna nya övre gräns.
Dessutom måste också alla reformer som redan aviserats av rådet - tänk på socker eller olivolja, tobak, vin eller bomull - också finansieras inom denna nya övre gräns.
De gamla jordbruksriktlinjerna har därmed slutgiltigt upphört att gälla.
Men de har redan nu slutat att verka.
På basis av denna nya ekonomiska ram gäller det nu att även ge den gemensamma jordbrukspolitiken klara utvecklings- och planeringsutsikter för de kommande tio åren.
Vad innebär det till att börja med för halvtidsöversynen?
I ordförandeskapets slutsatser slås det fast att besluten från Bryssel inte utgör något prejudikat för framtida beslut om den gemensamma jordbrukspolitiken, lika lite som den halvtidsöversyn som beslutades om i Berlin, eller de internationella åtaganden som vi bland annat har gjort i Doha.
Vi har därmed faktiskt ålagts att ta fortsatt hänsyn till stats- och regeringschefernas beslut från Berlin och Göteborg.
I det sammanhanget är det anmärkningsvärt att man vid toppmötet i Bryssel inte begränsade medlen för landsbygdens utveckling.
Tvärtom erinrade man oss just om de missgynnade regionernas betydelse liksom om jordbrukets mångfunktionalitet, alltså de facto om den utbyggnad av den andra pelaren som Europaparlamentet redan flera gånger har krävt.
Jag utgår därför från att Europaparlamentet vid fastställandet av budgetplanen för perioden efter 2006, där man i motsats till vad som är fallet med den gemensamma jordbrukspolitiken ju har fullständig medbeslutanderätt, kommer att ge uttryck för sina önskemål härvidlag.
Att man i slutsatserna uttryckligen har anfört Europeiska unionens skyldigheter, så som de framgick när Doha-utvecklingsrundan började, tolkas av många som om man därmed begravt förslaget om att avskaffa kopplingen av direktbidragen.
Jag varnar för att anamma en sådan uppfattning.
Om det nämligen skulle införas en reduktion av blue box-åtgärderna inom ramen för de internationella förhandlingarna, vilket ju Europeiska unionen liksom alla andra WTO-medlemmar i princip har förklarat sig beredda till i Doha, och vilket rådet vid toppmötet om hållbarhet i Johannesburg än en gång bekänt sig till, då skulle det betyda att man åtminstone delvis ger upp direktbidragen, eftersom möjligheten att avskaffa kopplingen då inte längre skulle stå öppen.
Senast i mars, när villkoren för jordbrukssektorn läggs fram i WTO, kommer denna fråga att diskuteras.
Vilka effekter kommer halvtidsöversynen att få på jordbrukssektorn?
Denna ofta ställda fråga har kommissionen underkastat en första kvalitativ bedömning i sitt meddelande med titeln? På väg mot ett hållbart jordbruk - en halvtidsöversyn av EU: s gemensamma jordbrukspolitik?, och denna bedömning vilar på interna analyser.
Dessa koncentrerade sig på fördelarna för jordbrukarna, konsumenterna, skattebetalarna, medborgarna, livsmedelsindustrin och förvaltningarna liksom på de effekter som förslagen till utvidgningsprocessen och EU: s ståndpunkt skulle få på det internationella området.
Därutöver kompletterades denna analys i meddelandet om halvtidsöversynen med prognoser på medellång sikt för jordbruksmarknaderna samt genom rapporter som rör sektorerna ris, nötter och mjölk, vilka tillkännagavs av Generaldirektoratet för jordbruk i juni.
En intern undersökning av EU-utvidgningens effekter på jordbruksmarknader och inkomster i kandidatländerna tillkännagavs i mars.
På uppdrag av Generaldirektoratet för jordbruk utarbetas dessutom för närvarande omfattande analyser av de eventuella effekter som de konkreta politiska förslagen kan få, och resultatet av analyserna kommer att läggas fram i slutet av året tillsammans med den planerade lagstiftningen.
Naturligtvis kommer vi här att i full omfattning ta hänsyn till besluten från Bryssel.
Låt mig också säga något om Europaparlamentets resolutionsförslag.
Liksom ni anser jag att vi med tanke på målen för vår politik måste försäkra oss om att våra politiska instrument är balanserade och enhetliga.
Jag välkomnar ert erbjudande om samarbete i syfte att garantera att den europeiska jordbruksmodellen vidareutvecklas och stärks i en utvidgad europeisk union, men också skyddas.
Jag delar er uppfattning att frågor som inte rör handeln bör integreras i de multilaterala avtalen.
Men som förhandlare för Europeiska unionen kan vi bara uppnå detta om vi får tillgång till ett tillräckligt förhandlingskapital.
För det andra inser vi att högre kvalitet, mer certifieringar, revisioner etc. kommer att medföra extra kostnader för våra jordbrukare - särskilt för de små företagen.
Av dessa skäl är våra förslag om att avskaffa kopplingen och om att stärka den andra pelaren av avgörande betydelse för att den europeiska jordbruksmodellen skall upprätthållas.
Jag är också mycket öppen för förslag från parlamentet om hur man skulle kunna stärka kvinnornas roll inom jordbruket.
Klart definierade villkor för förvaltningen av jordbruken genom ömsesidig överensstämmelse är enligt min åsikt en väsentlig beståndsdel för att man åter skall kunna jämka ihop den gemensamma jordbrukspolitiken med medborgarnas önskemål, och jag delar också helt parlamentets önskemål om enkla och effektiva förfaranden för dessa revisioner.
Förenklingen kommer totalt sett att fortsätta att vara ett nyckelmål, men kvaliteten måste kunna beläggas och kontrolleras för att förbli trovärdig.
Som jag tidigare sagt förväntar jag mig att Europaparlamentet ger eftertryck åt sina önskemål när man utrustar den andra pelaren.
Å andra sidan stöder jag parlamentets önskemål om medbeslutanderätt även inom jordbrukspolitiken.
Detta skulle väsentligt stärka den gemensamma jordbrukspolitikens värde bland allmänheten.
Vi måste nu ta tillfället i akt för att stärka en hållbar jordbrukspolitik och få den att stämma med samhällets förväntningar samt skapa ett långsiktigt politiskt perspektiv för jordbrukarna.
Här räknar jag med ert stöd!
(Applåder)
