# ID: svediakorp-gov430309
# author: Daul (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 906
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru rådsordförande, herr kommissionär!
Jag har nöjet att i dag för er lägga fram förslaget till resolution om halvtidsöversynen, som antogs av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling den 21 oktober.
Utan att vilja göra en omfattande historisk tillbakablick över de olika stegen i den gemensamma jordbrukspolitiken och de successiva reformer som Europeiska unionen genomfört vill jag ändå erinra om att Europeiska rådet vid toppmötet i Berlin angav riktlinjerna för perioden 1999-2006.
Rådet införde också ändringar beträffande vissa gemensamma organisationer av marknaden, bland annat marknaden för spannmål, nötkött och mjölk.
Jag erinrar om att Europeiska rådet uppmanat kommissionen att år 2002 lägga fram en rapport om utvecklingen av jordbruksutgifterna, vid behov tillsammans med lämpliga förslag.
Det är inom denna ram som Europeiska kommissionen överlämnat förslaget till parlamentet och rådet om att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken som kommissionär Fischler lade fram för oss den 10 juli i år.
Det är alltså utifrån denna grund som utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling inlett en diskussion som lett till utarbetandet av den resolution som jag har äran att lägga fram för er i dag.
Debatten var intensiv.
Såsom de 388 ändringsförslagen från utskottets ledamöter visar krävde den kompromiss vi lyckats uppnå att vi alla ansträngde oss, oavsett politisk inriktning eller nationella intressen att försvara.
Och omröstningen som resulterade i en mycket stor majoritet visar, om det nu behövdes, att ledamöterna strävar efter att komma förbi politiska och nationella beaktanden för att kunna lägga fram en diskussion som kan påverka debatten.
Resolutionen innehåller tre målsättningar.
För det första syftar den till att erinra om de grundläggande principerna för den gemensamma jordbrukspolitiken, bland annat den ekonomiska solidariteten, behovet av en rättvis inkomst för producenterna och bibehållandet av skydd vid gränserna för att undvika snedvridning av konkurrensen.
Den syftar dessutom till att fastställa de huvudsakliga riktlinjerna för genomförandet, via ett bättre beaktande av den oro som uttrycks av de europeiska medborgarna när det gäller miljön, skyddet av hälsan, livsmedlens kvalitet, landsbygdens utveckling och djurens välbefinnande, och samtidigt uppfylla jordbrukarnas krav på ersättning för sitt arbete och ett förenklat genomförande av jordbrukspolitiken, så att ungdomar vill arbeta som jordbrukare.
Avslutningsvis handlar det om att placera reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken i ett långsiktigt perspektiv för att jordbrukarna, och mer allmänt livsmedelsindustrin, bättre skall se mekanismerna för förvaltning av marknaderna och så att de kan genomföra långsiktiga investeringar.
Det är anledningen till att utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har känslan att utan att behörigheten hos övriga berörda utskott ifrågasätts skall all anpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken placeras i ett långsiktigt budgetperspektiv som, i vilket fall som helst, måste sträcka sig längre än till 2006, det år då de nya riktlinjerna skall förhandlas.
Denna oro delas i dag också av rådet.
Och den samstämmiga synen mellan utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och rådet visar hur viktigt det är att bibehålla en stark gemensam jordbrukspolitik, som är konsekvent i alla landsmäns ögon, och som i dag behöver godkännas.
När det gäller den resolution som läggs fram för er, och i första hand stödet till förvaltning av marknaderna, vill jag säga följande: Europeiska kommissionens synsätt, som syftar till att frikoppla det direkta stöd som betalas ut till producenterna, innebär en förenkling av förvaltningen, men leder också på sikt till att alla åtgärder för att förvalta marknaderna avskaffas.
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling föreslår därför en partiell frikoppling.
Dessutom borde inte införandet av detta steg leda till att produktionspriserna sjunker.
Avslutningsvis förefaller inte förslagen till sänkning av interventionspriserna nödvändiga i det nuvarande läget.
Och idén att i samband med utskottets arbete föra fram inrättandet av en partiell frikoppling skulle göra det möjligt för producenterna att få ett fast basstöd per anläggning eller per hektar, som beräknas utifrån historiska referenser men begränsas till ett tak på 10 000 euro.
Den andra beståndsdelen i resolutionen är förstärkningen av den andra pelaren, för att stärka viss politik som hör till landsbygdsutvecklingen.
I resolutionen betonas den flexibilitet som krävs för att genomföra politiken för landsbygdsutveckling, och som gör det möjligt att ta hänsyn till de viktiga frågor som tas upp på regional nivå.
Den tredje inriktningen gäller behovet av att de producenter som åtnjuter gemenskapsstöd, såväl inom den första pelaren som inom den andra, strikt respekterar principerna i EU-direktiven om miljöskydd och djurens välbefinnande.
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ville slutligen genom sin resolution förstärka Europeiska unionens ståndpunkt i de kommande förhandlingarna genom att beakta dynamiken i utvidgningen, bl.a. genom att betona den konsekvens som krävs mellan förslagen i halvtidsutvärderingen och jordbrukserbjudandet till kandidatländerna, för att möjliggöra en bättre integration av dessa, och samtidigt betona det manöverutrymme som tillförts genom WTO-förhandlingarna.
Kommissionären erinrade nyligen om allt detta i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling den 5 oktober, och Europeiska kommissionen borde inom kort lägga fram lagstiftningsbestämmelser som motsvarar samtliga dessa krav.
Vi är här för att analysera dem, för att lyssna till kommissionen när den föreslår oss detta, och vi kommer att ta vårt ansvar i parlamentet.
Jag ber därför kammaren att i morgon anta resolutionen.
