# ID: svediakorp-gov430267
# author: Caudron (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 335
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr ordförande, kära kolleger!
När vi kommit så här långt i debatten, och med tanke på det jag redan hört, vill jag bara säga som inledning till mitt inlägg att Europeiska rådet i Bryssel var ett råd utan någon som helst överraskning, vare sig bra eller dålig.
Man bekräftade självfallet förteckningen över de tio kommande medlemmarna i Europeiska unionen.
Det är utmärkt!
Men kunde det ha varit på något annat sätt utan att det hade orsakat en kris, eller ett sammanbrott?
Samtidigt beviljades verkligen inte de ekonomiska medel som krävs för att utvidgningen skall kunna genomföras korrekt.
Europa med femton medlemmar kommer alltså att ta emot tio nya medlemmar, under förutsättning att de är fogliga och accepterar att göra det som de femton själva oftast inte gör.
Jag säger det, även om jag noterat kommissionär Verheugens öppna sinne.
Vad som sannolikt är ännu allvarligare är att utvidgningen skulle ha kunnat, eller skulle kunna bli något som berikar oss genom att dessa nya länder tillför ny mångfald och samtidigt bidrar till att vi bättre beaktar de femton medlemsländernas mångfald.
Man skulle ha kunnat främja mångfalden, men man föredrog ångvältstekniken genom att fortsätta att bortse från de verkliga sociala behoven, den offentliga servicen och medborgarskapet i begreppets alla bemärkelser.
När allt kommer omkring är det bara marknaden och den fria konkurrensen som räknas.
Om inget katastrofalt sker kommer vi alltså att vara 25 medlemsstater år 2004.
Men om inte kursen rätats upp till dess kommer vi bara att ha en stor avreglerad marknad med dubbla krav, nämligen det amerikanska politiska kravet å ena sidan, och det ekonomiska och finansiella kravet från hela världen å andra sidan.
I stället för det demokratiska Europa för medborgarna som grundarna av detta Europa drömde om kommer vi att få ett slags meccano som är färdigt att rasa vid första bästa större kris.
