# ID: svediakorp-gov430261
# author: Collins (UEN). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 569
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Under de senaste månaderna har farten stegrats betydligt när det gäller EU: s utvidgningsprocess och förverkligandet av våra politiska visioner i detta hänseende.
I själva verket har tre händelser ägt rum som har bäddat för en ökad hastighet för EU: s utvidgning och som gjort att den numera är en process som inte går att hejda.
För det första, den 9 oktober 2002 fastställde kommissionen att 10 kandidatländer var redo att ansluta sig till Europeiska unionen.
För det andra, den 19 oktober 2002 godkände det irländska folket villkoren i Nicefördraget, vilket garanterar att EU-utvidgningen kan äga rum inom en överenskommen tidsram.
För det tredje, den 24 oktober 2002, i Bryssel, undertecknade EU: s ledare Europeiska kommissionens utslag att 10 länder uppfyller de nödvändiga politiska och ekonomiska kriterierna för att beviljas EU-medlemskap år 2004.
Jag välkomnar beslutet från toppmötet i Bryssel att Europeiska unionen i början av november skall presentera förhandlingspositionerna för kandidatländerna om alla de framträdande frågorna.
Detta kommer att garantera att förhandlingarna om utvidgningen kan slutföras under toppmötet mellan EU: s ledare i Köpenhamn i december 2002.
Man har även fastställt april 2003 som datum för anslutningsförhandlingarnas undertecknande i Aten under det grekiska ordförandeskapet.
Det finns nu inslag av såväl juridisk som politisk visshet i fråga om utvidgningsförhandlingarna.
Vi kommer inom kort att överbrygga de slutliga hindren för att åstadkomma en anslutning av 10 nya medlemsstater till unionen.
Den drivande kraften mot en EU-utvidgning medför verkliga utmaningar för EU-institutionerna när det gäller att genomföra de inre förändringar som fastställts i Nicefördraget.
Detta inbegriper en rad frågor som omfattar utvidgandet av den kvalificerade majoriteten i omröstningen på rådsnivå, en vägning av rösterna inom rådet, utbredningen av samrådsåtgärder till Europaparlamentet och reformen av Europeiska kommissionen.
Den framtida finansieringen av EU: s utvidgning var en central fråga vid toppmötet i Bryssel.
Det framgår tydligt från ordförandeskapets slutsatser att de finansiella perspektiven som fastställdes i Berlin 1999 kommer att respekteras i sin helhet.
Kostnaden för EU-utvidgningen kommer att betalas enligt budgetparametrarna i Berlinöverenskommelsen.
Det framgår också tydligt att program som den gemensamma jordbrukspolitikens nuvarande arrangemang för perioden 2000-2006 inte kommer att påverkas av beslutet av EU-ledarna i Bryssel.
Detta är helt rätt och riktigt eftersom våra jordbrukare, deras familjer och landsbygdssamhällen gavs alla legitima förhoppningar genom överenskommelsen för den gemensamma jordbrukspolitiken under våren 1999.
De upplystes om hur den gemensamma jordbrukspolitiken skulle fungera under en sjuårsperiod fram till 2006, och de grundade sina kommersiella beslut på detta ramverk som man fastställt i Berlinöverenskommelsen.
Som en naturlig följd av det beslut som fattats av EU: s ledare kommer halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken att bli just sådan - en översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken snarare än en reform.
Kanhända är detta ingen ljuv musik i öronen på dem som förespråkar en radikal reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, men det är realiteten av de slutsatser som fastställdes vid toppmötet i Bryssel.
Sammanfattningsvis, när det gäller att bemöta de utmaningar som EU-utvidgningen medför är säkerhet, beslutsamhet och engagemang de ord som kan användas för att summera åsikterna hos den stora majoriteten av människor som lever i Europa såväl som hos de lagstiftare som arbetar med dessa viktiga frågor inom de olika EU-institutionerna.
