# ID: svediakorp-gov430245
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-11-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 785
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag börjar med att besvara frågan från Ayuso González.
Hur har kandidatländerna mottagit detta förslag?
Bland annat med känslan att de åtminstone inte kommer att diskrimineras.
Jag måste säga er vad man sade från vissa kandidatländer:? Ni kräver att vi skall kontrollera att normerna följs, men hur vet ni att alla unionens medlemsstater följer de normer ni kräver att vi skall följa??
De var mycket oroade över de rapporter de regelbundet måste lämna i framtiden.
Varför krävs detta av dem och inte av de andra?
När det gäller unionens nuvarande medlemsstater vill jag säga att mottagandet i allmänhet har varit gott.
Någon medlemsstat har invändningar mot något konkret koncept, men allmänt sett har jag intrycket av att mottagandet inte är negativt, utan att inställningen tvärtom är konstruktiv och positiv.
Medlemsstaterna är dessutom medvetna om att det uppstår en ny situation i och med utvidgningen, och de är medvetna om att det är nödvändigt att öka öppenheten och informationen till medborgarna.
När det gäller Turmes kommentarer vill jag säga att jag fullständigt instämmer i hans bestörtning över tragedin med det flygplan som störtade i Luxemburg och även när det gäller branden i en tågvagn i Frankrike, två frågor som hör till mitt fack, transportfrågorna.
Det enda jag kan säga är att kommissionen i samarbete med er alla försöker öka och förbättra säkerhetssystemen så mycket som möjligt.
Vi vet fortfarande inte vilka orsakerna till dessa två olyckor är, men vad vi hur som helst försöker undvika i så hög grad som möjligt är att liknande situationer kan uppstå genom att använda oss av alla tillgängliga system, såväl förvaltningssystem som tekniska system.
Vi är alla bestörta, och vi delar alla den smärta som offrens familjer känner.
När det gäller de framtida direktiven, ärade ledamot, gäller våra förslag förfarandena.
Men ni vet att allt detta finns i de texter som WENRA, (Western European Nuclear Regulators Association), sammanslutningen av medlemsstaternas säkerhetsorganisationer, har utarbetat.
Syftet med dessa texter är att kräva att kandidatländerna följer dessa standarder.
Dessutom tillkommer rekommendationerna från Internationella atomenergiorganet som, upprepar jag, kommer att inbegripas i gemenskapsrätten och följaktligen bli obligatoriska inom hela unionen.
När det gäller den rättsliga grunden är denna artikel 31.
Jag vill säga er en sak när det gäller strålskydd.
För det första drar jag en annan slutsats av vad generaladvokaten, Jacobs, säger.
Varför uppkommer säkerhetsproblemet?
Det uppkommer av den jonisering som kan uppstå.
En av aspekterna är alltså att undvika - och därför vidtar man dessa säkerhetsåtgärder - att jonisering uppstår.
Vi anser därför att frågan om strålskydd är fullständigt berättigad.
Varför vill man inrätta lagringsplatser och kontrollsystem för radioaktivt avfall?
Just för att undvika jonisering och radioaktiva föroreningar.
Det vill säga, på grund av strålskyddet.
Detta är en fråga som vi ingående har diskuterat i kommissionen, och rättstjänsten instämmer naturligtvis fullständigt i att den rättsliga grunden skall vara artikel 31.
Vi har mycket riktigt haft ett arbetsmöte med Giscard d ' Estaing i dag, men vi tog inte upp översynen av Euratomfördraget.
När det gäller informationspolitiken, herr Swoboda, vill jag säga följande.
Om vi verkligen genomför en debatt vartannat år här i parlamentet och i rådet, där vi får klart för oss hur situationen ser ut i varje medlemsstat och vi skapar en gemensam vision - det finns redan nationella visioner när det gäller situationen för kärnanläggningarna inom unionens medlemsstater - för att även de stater som inte har kärnanläggningar eller som endast har forsknings- eller universitetsanläggningar skall bli medvetna om vad som pågår i deras egna anläggningar eller i grannländernas, har vi tagit ett stort steg framåt.
Kärnsäkerheten är nämligen en gränsöverskridande fråga, och det är vi alla medvetna om.
Om vi genomför en djupgående, väl förberedd och väl genomförd debatt vartannat år i rådet och i parlamentet kommer vi genom er, värderade ledamöter, och i och med de debatter som genomförs i parlamentet, att kunna bidra till att ge öppen information till medborgarna.
När det gäller tidsplanen lade vi i dag fram förslaget inför expertgruppen vid Säkerhetskommitténs sammanträde, och avsikten med detta är att rapporten skall utarbetas inom två månader.
Så snart det arbetet har slutförts hoppas jag att kommissionen antar dessa förslag, och vi kommer då att lämna dem till Ekonomiska och sociala kommittén (ESK), parlamentet och rådet för slutligt antagande.
