# ID: svediakorp-gov430208
# author: Tannock (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 431
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Iran är ett stort och betydande land med en forntida tradition av kultur och lärande som går tillbaka till den för-islamiska zoroastriska perioden.
Det är också ett land med vilket man från väst har haft besvärliga förbindelser under ett antal år.
Genom att förkasta västs uppfattning om att hög konsumtion är grunden till en god samhällsekonomi har Iran radikaliserats och gett sitt stöd åt radikala islamiska grupper i Libanon, såsom Hizbullah.
Omständigheterna har ytterligare försvårats eftersom konflikterna med väst länge har varit förbundna med interna motsättningar inom själva Iran.
Under de senaste åren har medvetenheten ökat i Iran om att denna isolering är skadlig för iranska intressen och att den inte leder någonvart.
Resultatet har inneburit upptinade förbindelser, vilket vi inom EU bör välkomna.
Våra förbindelser kommer att vara beroende av grundläggande framsteg inom områden som mänskliga rättigheter och olaglig immigration, massförstörelsevapen, och i synnerhet landets kärnvapenprogram, narkotika, Mellanöstern, Afghanistan och kampen mot terrorismen.
Med avseende på narkotikahandeln bör iranierna, som själva har ett väldigt allvarligt narkotikaproblem, berömmas för deras ansträngningar och samarbete.
De har även motstått frestelsen att destabilisera Afghanistan, och de har angett att de inte kommer att försöka underblåsa en instabilitet i Irak i händelse av att Saddam Hussein försvinner ur bilden.
Iran behöver regional stabilitet, och detta har erkänts av det iranska ledarskapet.
När det gäller Mellanöstern har Iran förenat sig med Saudiarabien i att godta principen om? land i utbyte mot fred?, om det är vad palestinierna vill ha.
Alla dessa utvecklingsskeden är viktiga och mycket välkomna.
Iran måste förstå att Europa sträcker ut en vänskapens hand, och att metoder står att finna för att kunna leva tillsammans, utan att Iran behöver förlora vare sig sin identitet eller sitt motstånd mot de sämsta av västliga värderingar.
Det skulle vara fel av Europeiska unionen att överbetona frågan om dödsstraff i sig, vilket fortfarande är lagligt enligt internationell rätt, om det tillämpas på tillbörligt sätt.
Dödsstraffet tillämpas i världens största demokratier, såsom Förenta staterna, Japan och Indien, och det stöds av några tiotal miljoner medborgare i mitt eget hemland, Förenade kungariket.
Irans ledare bör emellertid inte vara ovissa angående den universella fasa som vi känner inför det barbariska och medeltida sharia-straffet, stening till döds.
Jag uppmanar det iranska ledarskapet att överväga detta och att finna lösningar som står i proportion till Irans värdighet och historia.
