# ID: svediakorp-gov430192
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 886
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr Purvis!
Jag vet en sak, och det är att frågan om genetiskt modifierade organismer kommer att ge mig gråa hår.
Vi vet från Eurobarometer-undersökningar att de flesta människor är oroade över genetiskt modifierade organismer.
På samma gång säger de att de inte vet tillräckligt mycket om dem.
Kanhända att det finns ett samband här.
Jag skulle vilja säga till Breyer att vi mycket noggrant har beaktat denna oro för att se till så att vi inför en tydlig lagstiftning - en tydlig ram - för att hantera såväl de potentiella fördelarna som riskerna med genetiskt modifierade organismer.
Det är därför vi har reviderat direktiv 18 / 2001 / EG, för att det skall innefatta en bättre riskbedömning och bättre upplysningar så att konsumenterna kan göra ett upplyst val.
Det är därför vi har föreslagit ytterligare lagstiftning om spårbarhet och märkning.
Det vore emellertid inte ärligt att säga att om vi fortsätter att importera t.ex. utsäde så kan vi garantera en fullständig sortrenhet utan någon oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer.
Vi vet att allting i naturen sprider sig - genom t.ex. korspollinering - så att stänga gränserna skulle inte utgöra någon livskraftig lösning.
Vi måste vara pragmatiska och införa nivåer och trösklar för att handskas med naturliga fenomen.
Vi måste se på situationen som den verkligen är och på produkterna som vi importerar.
Det leder mig till Trakatellis fråga om spårbarhet.
Förslagen om spårbarhet och märkning, såväl som förslagen om livsmedel och foder, är inte uteslutande baserade på att kunna spåra de genetiskt modifierade organismerna.
Även om de inte kan spåras har konsumenterna rätten att få vetskap om dem.
Den nuvarande förordningen om nya livsmedel kommer att ersättas av dessa förslag, och även om inte de genetiskt modifierade organismerna kan spåras, kommer räckvidden att breddas för att ge konsumenterna ett val.
Konsumenter har rätt att bli upplysta om förekomsten av genetiskt modifierade organismer i produkterna de köper, även om inte de genetiskt modifierade organismerna kan spåras.
Jag skall kommentera ytterligare två frågor som har tagits upp.
För det första när det gäller trösklarna kan kommissionen endast ta hänsyn till rådande lagstiftning, och för närvarande gäller 1-procentströskeln för livsmedel.
Denna 1-procentiga tröskel föreskrivs enligt rådets förordning, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 49 / 2000.
Ovan denna 1-procentiga tröskel är det obligatoriskt att ange förekomsten av genetisk modifiering i ett livsmedel.
Såsom det anges i ingressen till förordningen är 1 procent det värde som på bästa sätt tjänar syftet att införa en toleransnivå.
Denna förblir samtidigt låg, och man tar hänsyn till den nödvändiga genomförbarheten längs hela produktionskedjan.
Alla dessa faktorer längs produktionskedjan är involverade.
Utsädeströsklarna är baserade på den här 1-procentiga tröskeln.
Man måste räkna baklänges för att nå den 1-procentiga tröskeln.
I en ingress till förslaget till kommissionens direktiv om utsäde föreskrivs att om livsmedelströskeln skulle ändras så bör tröskeln för utsäde omprövas i enlighet därefter.
När det gäller frågan om samexistens genomför man inom Institutet för tekniska framtidsstudier en studie under benämningen? Scenarios for Coexistence of Genetically Modified, Conventional and Organic Crops in European Agriculture?
[Scenarier för samexistens av genetiskt modifierade, konventionella och ekologiska grödor inom det europeiska jordbruket] på uppdrag av Generaldirektoratet för jordbruk, och samordnat av Gemensamma forskningscentret.
Studiens huvudsakliga syfte är att, inom ramen för samexistens, utvärdera konsekvenserna av en ökad odling av genetiskt modifierade grödor inom Europeiska unionen.
Studien syftar till att, på jordbruksnivå, identifiera källan till och de uppskattade nivåerna av oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade grödor i icke-genetiskt modifierade grödor, att identifiera och utvärdera förändrade jordbruksmetoder som skulle kunna reducera den oavsiktliga förekomsten så att den understiger de politiskt relevanta trösklarna, att uppskatta kostnaden för de relevanta förändrade jordbruksmetoderna, att beakta övervakningssystem och potentiella försäkringssystem.
Studien fastställer att korspollinering och samexistens är frågor som behöver beaktas i förhållande till jordbruksproduktionen i allmänhet.
Studiens resultat bör tolkas med försiktighet.
Endast tre grödor har analyserats: oljeväxten raps för utsädesproduktion, majs för foderanvändning och potatis avsedd för mänsklig konsumtion.
Resultaten härrör från förebilder och har inte bekräftats genom verkliga fältuppgifter.
Sålunda tillhandahåller denna studie preliminära slutsatser, men de hypotetiska resultaten bör bekräftas och ytterligare forskning kommer att göras.
Kommissionen diskuterar detta och samordnar med de olika generaldirektoraten.
Denna debatt kommer helt säkert att fortsätta.
Det här är en väldigt komplicerad och känslig fråga, både lagligt, tekniskt och politiskt sett.
Som jag tidigare nämnde så erkänner vi villigt att vi inte har alla svaren.
Vad vi emellertid kan göra - som vi har gjort med andra tekniker - är att inrätta ett rättsligt ramverk för att hantera de potentiella fördelarna såväl som riskerna.
Det är vad vi har försökt göra med det reviderade direktivet 18 / 2001 / EG om spårbarhet och märkning.
Följaktligen kommer till exempel trösklarna beträffande utsädesdirektiven att påverkas.
Jag tackar er för den här debatten, och jag är säker på att den kommer att fortsätta vid ett senare tillfälle.
