# ID: svediakorp-gov430182
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,239
# sentences: 56
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Frågorna är väldigt betydelsefulla i samband med den aktuella debatten om genetiskt modifierade organismer (GMO) i Europa.
Vi har fortfarande inte något entydigt svar på vissa av Graefe zu Baringdorfs frågor.
Jag ber er godta att mina svar i viss mån är preliminära, vilket kommer att kräva ytterligare granskning och övervägande både inom kommissionen och i våra pågående diskussioner med medlemsstaterna och de olika parterna.
Jag skulle vilja börja med en kort beskrivning av det problem vi står inför när vi behandlar den oavsiktliga förekomsten av genetiskt modifierat utsäde i konventionella produkter.
Det är även viktigt för alla de som har följt den här debatten.
Globalt sett har odling av genetiskt modifierade organismer ökat dramatiskt under de senaste åren.
År 2001 producerade 5,5 miljoner jordbrukare i 13 länder uppskattningsvis 21,3 miljoner hektar genetiskt modifierade grödor.
Mellan år 2000 och 2001 ökade antalet odlade hektar av genetiskt modifierade grödor med nästan 20 procent.
För vissa grödor var ökningen särskilt stor.
I Förenta staterna ökade den totala mängden odlade hektar av genetiskt modifierad majs från 4,4 procent år 1996 till 32 procent år 2002.
Genetiskt modifierade sojabönor ökade från 7,4 procent år 1996 till 74 procent år 2002.
Hittills har odlingen av genetiskt modifierade organismer varit geografiskt koncentrerad, med 99 procent av alla genetiskt modifierade grödor producerade av fyra länder: Förenta staterna, Argentina, Kanada och Kina.
Det är dock troligt att genetiskt modifierad odling kommer att sprida sig till andra länder under de närmaste åren.
Hittills har Europa spelat en mycket marginell roll, med mindre än 8 000 hektar genetiskt modifierade grödor, huvudsakligen i Spanien och Frankrike.
Det utgör ungefär 0,03 procent av världens yta.
Europa har stora handelsvolymer med större GM-producenter - även om handel av genetiskt modifierade produkter huvudsakligen har avsett djurfoderprodukter.
Import av genetiskt modifierade produkter avsedda för livsmedel, såsom majs, har i stort sett upphört på grund av exportörernas bristande förmåga att garantera sortäktheten för varje individuell genetiskt modifierad organism i partierna.
Under de senaste åren har det visat sig att den oavsiktliga förekomsten av spår av genetiskt modifierade organismer i konventionella produkter har blivit oundviklig.
Korspollinering av växter är ett naturligt fenomen - det sker även mellan andra utsäden.
Vi kan helt enkelt inte till fullo kontrollera dess mekanismer, vilka inbegriper faktorer som blåst och insekters förflyttningar.
Det är därför till stor del oundvikligt att små spår av genetiskt modifierade organismer kan överföras till konventionella grödor och deras skördade produkter.
Lager- och transportmetoder kan också göra det svårt eller oerhört kostsamt att garantera en fullständig uppdelning.
Följaktligen kommer konventionella utsädespartier att innehålla spår av genetiskt modifierat utsäde.
I det här speciella fallet är ett upprättande av toleranströsklar för föroreningar från genetiskt modifierat utsäde det enda sättet att bemöta problemet.
Att fullständigt stänga vår marknad utgör inte något praktiskt alternativ.
Mot denna bakgrund håller kommissionen för närvarande på att förbereda ett förslag till kommissionsdirektiv om ändring av bilagorna till utsädesdirektiven.
Detta förslag inbegriper nya villkor och krav angående den oavsiktliga förekomsten av genetiskt modifierat utsäde i partier med icke genetiskt modifierat utsäde.
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har informerats två gånger om status för detta förslag.
Kommissionär Byrne har skrivit och informerat Jackson om att den här texten formellt kommer att presenteras för Europaparlamentet, som då kommer att ha möjlighet att gå igenom den i detalj.
I artikel 21.2 i direktiv 18 / 2001 / EG anges möjligheten att införa trösklar, och där är de spår av tillåtna genetiskt modifierade organismer som underskrider dessa trösklar undantagna från märkningskraven.
Följaktligen behöver inte de konventionella produkterna märkas som innehåller oavsiktliga spår under tröskelvärdet av sådant genetiskt modifierat utsäde.
Låt mig nu svara på några av de frågor som har ställts av Graefe zu Baringdorf.
I fråga om behörigt organ för att införa trösklar är den föreskrivande kommittén, som anges i direktiv 18 / 2001 / EG, behörig när det gäller beslut angående trösklar enligt artikel 21.2 i direktivet avseende undantag från märkningskraven.
Den är emellertid inte behörig när det gäller beslut som tagits enligt de sektorsvisa utsädesdirektiven, där trösklarna är direkt knutna till saluföringskriterierna för utsäde.
Ständiga kommittén för utsäde har rätteligen den kompetens som krävs i det här fallet.
Överensstämmelse mellan de olika delarna ur lagstiftningen behöver inte upprätthållas.
Med risk för att en betydande andel genetiskt modifierat utsäde okontrollerat skall släppas ut i miljön skulle jag först och främst säga att det är ytterst viktigt att man för varje tröskel skall beakta skyddet för människors hälsa, och, beträffande utsäde, i första hand miljön.
Ni kommer att inse att detta inbegriper en omfattande utvärdering av de potentiella riskerna inom den fria marknaden.
För det andra, trösklarna måste vara lätthanterliga och verkställbara.
De föreslagna trösklarna härrör direkt från ett uttalande från Vetenskapliga kommittén för växter, och de är vetenskapligt grundade med hänsyn till egenskaperna hos denna grödas art.
För det tredje, när det gäller registreringen av odling av genetiskt modifierade organismer skall medlemsstaterna, enligt bestämmelserna i artikel 31.3 b, upprätta register med förteckningar över områdenas lokalisering där genetiskt modifierade organismer odlas för kommersiella syften.
Såsom det anges i artikeln är avsikten med detta att möjliggöra en kontroll av de eventuella effekterna som dessa genetiskt modifierade organismer får för miljön.
Tillämpningsområdet för direktiv 18 / 2001 / EG är tydligt relaterat till odling av själva den genetiskt modifierade utsädesprodukten, och inte till en konventionell utsädesprodukt som innehåller spår av genetiskt modifierat utsäde.
Själva den genetiskt modifierade utsädesprodukten måste märkas som sådan och även som spårad, så att odlarna vet vad de sår.
Det kommer därför att vara möjligt för medlemsstaterna att registrera de resulterande grödornas lokalisering.
Tröskelvärdena, som är baserade på en tillförlitlig vetenskaplig analys, torde bistå med att se till så att odlingen av konventionellt utsäde på det hela taget upprätthåller egenskaperna för icke-genetiskt modifierad odling.
Samexistens är en huvudfråga i kommissionens meddelande om Biovetenskap och bioteknik - En strategi för framtiden.
Kommissionen har förordnat ett antal undersökningar angående denna fråga.
Det huvudsakliga syftet är att, inom ramen för samexistens, utvärdera konsekvenserna av odling av genetiskt modifierade grödor inom Europeiska unionen.
Så här långt har vi endast preliminära uppgifter som är baserade på hypotetiska scenarier, och för att få en exaktare beskrivning krävs ytterligare erfarenhetsmässig information.
Kommissionen fortsätter att aktivt arbeta med detta innan man beaktar möjliga alternativ för att säkerställa bärkraft åt konventionell och ekologisk produktion och deras hållbara samexistens med de genetiskt modifierade grödorna.
Som ett ytterligare steg i denna process har kommissionen inlett diskussioner under medverkan av medlemsstaterna, jordbrukare och andra privata operatörer för att finna de lämpligaste lösningarna.
Det är viktigt att påpeka att frågan om samexistens inte är en risk i sig.
Den belyser emellertid ett eventuellt behov av att införa regelrätta agrikulturella förvaltningssystem och metoder för de olika typerna av grödor för att garantera deras samexistens och ett konsumentval.
Det här är mitt inledande svar till era frågor, och jag hoppas kunna ge ytterligare kommentarer i slutet av denna debatt.
