# ID: svediakorp-gov430179
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 752
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Tack för dessa värdefulla bidrag till denna debatt.
Jag skulle vilja kommentera några punkter som har tagits upp.
För det första, vad kan vi göra för att påverka Ryssland och för att yrka på en ratificering från den ryska sidan?
Det är svårt att tala med ryssarna.
Vi har under en tid planerat ett trojkabesök till Ryssland, och planerna för ett sådant besök fortsätter eftersom vi vill träffa de rätta personerna.
Vi vill att mötet skall hållas på en hög politisk nivå för att vi skall kunna ha en meningsfull diskussion.
I alla bilaterala samtal, inberäknat dem mellan kommissionär Prodi och premiärminister Putin, har klimatförändringen och Kyotoprotokollet funnits med på dagordningen.
Naturligtvis tar vi upp denna fråga i alla våra bilaterala kontakter.
Vi är även medvetna om att den ryska regeringen alldeles nyligen publicerade en undersökning angående ratificeringen av Kyotoprotokollet.
Vi håller för närvarande på att analysera resultaten - förhoppningsvis kommer vi att kunna nyttja några av dem i vår pågående debatt.
Vi håller noggrann uppsikt över vad som sker i Ryssland för att kunna tillgodogöra oss de positiva krafterna som finns i Ryssland.
Jag antar att det i slutändan är premiärminister Putin som kommer att fatta beslut.
Hur är det då med WTO-initiativet?
Det har ännu inte alls omfattats av våra planer.
Kanske är det en god idé.
Jag har inte reflekterat över det tillräckligt mycket för att kunna ge er ett väl övervägt svar i dag, men jag oroas över eventualiteter som skulle kunna komplicera eller hindra genomförandet av Kyotoprotokollet.
Vi bör vara mycket försiktiga så att vi inte ställer denna fråga på ett sådant sätta att vi skapar fler stötestenar i debatten om Kyotoprotokollets ikraftträdande.
Jag skulle gärna vilja återkomma till debatten om WTO och sambanden mellan dessa frågor.
Vad händer då under den andra åtagandeperioden?
För det första är vi intresserade av att etablera förfarandet i Delhi under COP 8.
Det är alltför tidigt, och med tanke på risken att komplicera hela debatten om Kyotoprotokollets ikraftträdande vill vi först och främst etablera förfarandet och besluta hur vi skall sätta i gång den andra åtagandeperioden.
Det förefaller litet meningslöst att gå in på detaljerna om detta innan Kyotoprotokollet ens har trätt i kraft.
Så låt oss ta sakerna i tur och ordning.
Vi bör hålla oss till denna strategi även under COP 8.
Det ställdes en fråga om flygtrafiken.
Kommissionen och Europeiska unionen är naturligtvis verksamma inom Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO), eftersom detta onekligen är en internationell fråga.
Jag är säker på att vi alla är överens om att ICAO: s arbete inte har varit tillfredsställande när det gäller hastigheten och åtagandena, men ICAO har också ett mandat enligt FN: s klimatförändringskonvention att verka för klimatförändringsfrågan.
Det här är ett område där vi förhoppningsvis kan göra mer, men vi måste fortsätta att arbeta utifrån ett internationellt perspektiv.
Slutligen, hur är det med lika rättigheter för varje världsmedborgare?
Slutmålet är att stabilisera koncentrationerna i atmosfären på en oskadlig nivå.
Lägg detta på minnet.
Vi måste minska utsläppen till följd av detta.
Jag tror att det kommer att leda till en konvergens av utsläpp per capita internationellt.
Huruvida lika rättigheter är den rätta målsättningen kan jag inte svara på.
Jag vill inte säga till Europaparlamentet att det är en absurd idé, men min personliga åsikt är att det kanske inte är det förnuftigaste tillvägagångssättet.
Det är mer av ett moraliskt koncept än en miljömässig åtgärd.
Vårt huvudmål är att skydda miljön.
Jag tror att det är så som vi bör formulera oss.
I genomsnitt släpper vi ut åtta gånger mer än en indisk medborgare.
Hur skall vi skapa lika rättigheter för medborgare över hela världen?
Jag skulle vilja närma mig frågan utifrån en miljömässig synvinkel, så att vi förvissar oss om att koncentrationerna i atmosfären stabiliseras på en oskadlig nivå.
Jag hoppas att ni förstår mitt resonemang.
Kanske fordrar det här ytterligare debatt.
Vi har en betydelsefull roll att spela i New Delhi, i COP 8-diskussionerna, för vi kan definitivt arbeta med utvecklingsländerna.
Vi kommer troligtvis att utgöra länken mellan G77, Kina och de utvecklade länderna i debatten om hur vi skall hantera klimatförändringen.
