# ID: svediakorp-gov430163
# author: Cauquil & Laguiller (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 232
# sentences: 5
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (FR) När föredraganden erinrar om den katastrofala situationen för? de 1,2 miljarder människor som lever på mindre än 1 USD om dagen [och som] lever [till] 75 procent i landsbygdsområden? har han ingenting annat att föreslå för att råda bot på den otillräckliga livsmedelsförsörjningen i de fattiga länderna än? ökat marknadstillträde för utvecklingsländerna, i syfte att de ska kunna dra nytta av det allmänna välståndet och uppnå ekonomisk tillväxt?, som exempel på några välgörenhetsåtgärder.
Men det är just marknadsekonomin som har drivit dessa länder att överge odlingen av livsmedelsgrödor till förmån för monokulturer med sikte på den globala marknaden, och det är just marknadsekonomin som gör att till och med den globala ekonomiska tillväxten för mer än en miljard tar sig uttryck i ökad fattigdom och hungersnöd.
För övrigt vet föredraganden mycket väl att stormakterna har skurit ned biståndsanslagen till de fattiga länderna och att de i verkligheten endast gynnar ett litet skikt av lokalbefolkningen, när de inte omvandlas till beställningar för de rika ländernas storföretag.
Vad de fattiga länderna behöver är hur som helst inte någon nedlåtande välgörenhet utan att inte längre bli plundrade och utnyttjade som de alltid har blivit av just dessa stora industriella grupper och stormakter.
(Röstförklaringen kortades ned i enlighet med artikel 137.1 i arbetsordningen.)
