# ID: svediakorp-gov430079
# author: Korhola (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 356
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
De lagförslag i anslutning till Rotterdamkonventionen, vilka nu behandlas, innebär ett betydande steg mot skydd av folkhälsan och miljön i alla länder, ett skydd mot sådana faror som handeln med farliga kemikalier och växtskyddsmedel ger upphov till.
Vår föredragande, kollegan Blokland, har sin vana trogen gjort ett noggrant och bra arbete för vilket har förtjänar vårt tack.
Syftet med konventionen är att öka de fördragsslutande parternas gemensamma ansvar och verksamheter när det gäller handel med vissa farliga kemikalier och växtskyddsmedel och på så sätt bidra till ett bättre skydd av miljön och folkhälsan.
Samtidigt är det meningen att gynna en från miljösynpunkt sund användning av kemikalier genom att öka öppenheten och utbytet av information.
Med tanke på EU: s målsättningar bör alla dessa initiativ understödjas, men de bestämmelser som nu behandlas sträcker sig delvis till och med längre än Rotterdamkonventionen.
Bland annat är tidpunkten för exportanmälan och anmälningsfrekvensen samt bestämmelserna om nivån för den information som krävs sålunda mera avancerade än konventionen.
Så anser jag att det även bör vara: Fördragsparterna i de internationella miljökonventioner som skall ingås utgörs av stater på mycket olika nivå, och den nivå som godkänts i konventionen behöver inte nödvändigtvis vara tillräcklig med tanke på EU: s målsättningar.
Därför borde man alltid vara en smula ambitiösare än vad konventionen i sig skulle kräva när man verkställer miljökonventionerna inom EU: endast på så sätt kan man få till stånd en dynamik som hjälper till att vända den negativa utvecklingen för miljön och människornas hälsa i en sundare riktning.
Föredragandens förslag om att beakta Stockholmskonventionen om långlivade organiska föreningar i förslaget till förordning bör understödjas.
Målsättningen med förslaget till förordning är att skydda miljön och folkhälsan.
Det är även Rotterdamkonventionens huvudsakliga målsättning.
Därför har föredraganden Blokland dragit en alldeles riktig slutsats när han föreslagit att artikel 133 i fördraget som gäller den allmänna handelspolitiken bör ersättas med artikel 175 som är lämpligare som rättslig grund för förslaget.
På så sätt faller lagförslagen även klart under medbeslutandeförfarandet.
