# ID: svediakorp-gov430060
# author: Souchet (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 537
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Av världens sex miljarder invånare lider i dag fler än 800 miljoner av undernäring, och av dessa bor tre fjärdedelar på landsbygden.
De är dåligt utrustade fattiga bönder som inte har tillgång till marknader för att avsätta sina produkter och som därför begränsar sin produktion till sina egna konsumtionsbehov.
Det är grundläggande att förstå att majoriteten av de hungersdrabbade inte är stadsbor som köper sin mat utan landsbygdsbor som säljer livsmedelsprodukter.
Det är följaktligen prissänkningarna på jordbruksprodukter som svälter ut tredje världen.
Det är bara tillgång till marknader med vinstgivande priser som kan ge dessa fattiga bönder en penninginkomst som är tillräcklig för att de skall kunna modernisera sin produktion, köpa utrustning och få tillgång till insatsvaror, bevattning och bättre utsäden.
De länder som har lyckats bäst med att få svälten att minska, framför allt Indien och Kina, är de som med hjälp av prisstöd till jordbruket, subventionerade insatsvaror, transportinfrastrukturer och bevattning har sett till att deras jordbrukare har fått tillgång till den egna inre marknaden och således kunnat öka sin köpkraft, produktivitet och produktion.
I de länder där svälten har förvärrats har sänkta jordbrukspriser gjort bönderna fattigare, vilket har brutit ned handelsstrukturerna och drivit många misärdrabbade landsbygdsbor att söka sig till dåligt utrustade förorter eller emigrera.
En brådskande fråga är därför att sätta stopp för sänkningen av jordbrukspriser.
Tillgång till en lönsam lokalmarknad är varje jordbruksproducents främsta rättighet, det främsta villkoret för tillväxt inom jordbruksproduktionen och ett krav för att minska hungern i världen.
Vi måste ta avstånd från den galna utopin som går ut på att göra hela planeten till en gigantisk jordbruksmarknad utan gränser.
Det är helt enkelt meningslöst att försöka få en bonde i Tchad att konkurrera med en jordbrukare i Minnesota, eller en herde i Anderna med en storgodsbonde i Nya Zeeland.
De länder som gör sig till talesmän för en enda världsmarknad, framför allt de som ingår i Cairnsgruppen, är inte hungersdrabbade länder utan länder som tack vare synnerligen låga produktionskostnader, stora egendomar, låga löner och långt utvecklade investeringar i jordbruket har förmåga att ruinera jordbrukare i länder som inte har dessa fördelar.
När det gäller den politik Europeiska unionen bedriver bör man dra tre slutsatser.
För det första: alla de projekt för jordbruksutveckling som vi finansierar i utvecklingsländer måste innehålla en del för stöd till saluföring av livsmedelsprodukter.
För det andra: vi måste hjälpa utvecklingsländerna, eller grupper av länder med liknande produktionskostnader, att skydda sina inhemska marknader mot världsmarknadens dumpade priser, och detta med hjälp av instrument som deras producenter behöver för att inte bli ruinerade.
För det tredje: vi måste utöva hela vårt inflytande i de internationella handelsförhandlingarna för att uppnå ett erkännande av rätten till ett undantag för jordbruket och nationers rätt att skydda sina jordbrukare, som försörjer dem.
Herr talman!
Detta är innebörden av de ändringsförslag som lades fram av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
De har antagits av utskottet för utveckling och samarbete, och jag uppmanar er att stödja dem.
