# ID: svediakorp-gov430056
# author: Della Vedova (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 442
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
I detta betänkande sägs det en del viktiga saker.
Framför allt gäller det insikten att de mekanismer som skyddar jordbrukarna i Europeiska unionen via den gemensamma jordbrukspolitiken konkurrerar med utvecklingsländerna.
Det gäller kravet - och detta har påpekats flera gånger av kammarens ledamöter - på ett gradvis avskaffande av handelshinder och tullbarriärer och ett förstärkt marknadstillträde för utvecklingsländernas producenter samt fördömandet av den dumpning som sker av produkter som subventioneras från Europeiska unionen, och som exporteras till utvecklingsländerna.
När det gäller detta finns det motstridiga passager.
Man hänvisar till förmodade förödande konsekvenser för det fria utbytet, konsekvenser som jag tror helt enkelt inte finns på jordbruksområdet.
Men, jag upprepar: den centrala punkten, den punkt som flera gånger framhållits i diskussionen i dag, är - och måste vara i Europa - frågan om de hinder som Europeiska unionen fortsätter att resa när det gäller marknadstillträdet för varor, även jordbruksprodukter, som kommer från utvecklingsländerna.
Vi måste ha klart för oss att jordbrukssubventionerna från de rika länderna uppgår till 350 miljarder dollar per år, sju gånger mer än de 50 miljarder dollar som samma länder avsätter varje år för utlandsbistånd.
I den här frågan kan vi gå vidare och påminna oss det som också Oxfam har påpekat, nämligen att stödet till en kontinent som Afrika i själva verket totalt sett understiger de affärsmöjligheter som de rika länderna tack vare handelshindren skaffar sig i dessa länder.
Två saker vill jag säga om Europeiska kommissionen: den borde fundera på hur man skall skapa en jordbrukspolitik som är hållbar för utvecklingsländerna och samtidigt borde den fundera på det faktum att gemenskapens nuvarande jordbrukspolitik är ohållbar.
Jag tror vi måste börja med att säga att den gemensamma jordbrukspolitiken måste avskaffas, även om det till dels sker gradvis, eftersom det inte längre finns några ekonomiska, sociala, nationella, europeiska eller internationella skäl för att behålla systemet med den gemensamma jordbrukspolitiken.
Det förslag till reform som lagts fram av kommissionen är otillräckligt mot den bakgrunden, eftersom det ändå bevarar stödbeloppen i stort sett oförändrade.
Detta betänkande hjälper oss att förstå hur förödande detta är för utvecklingsländerna.
Kommissionären nämnde påpassligt? allt utom vapen?, men jag vill påminna henne och samtliga kolleger om att just i? allt utom vapen? förutsätts att för tre viktiga produkter, bananer, ris och socker, skall det definitiva avskaffandet av handelshindren skjutas upp till 2009.
Detta tycker jag verkligen inte är något som hedrar oss.
