# ID: svediakorp-gov430036
# author: Whitehead (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 497
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag vill börja med att gratulera herr Lisi till hans betänkande.
Medan han utarbetade det deltog han i diskussionerna om mitt yttrande i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och tog med många av de punkter som diskuterades där.
Våra meningsskiljaktigheter är verkligen inte stora, men jag återkommer till dem.
Som herr Lisi sade talade ledamöterna vitt och brett om många frågor som de har bristande kunskaper om, men vi betraktar oss alla som experter på problem som rör passagerartrafik.
Dessa problem dominerar vårt arbetsliv.
Därför fick kommissionär De Palacios förslag om att vidareutveckla förordningarna från år 1991, inte bara om nekad ombordstigning, utan även om försenade och inställda flygningar, ett varmt välkomnande.
Det råder inget tvivel om att vad vi kallar för rangordning av kompensationer måste tillämpas och utgångspunkten måste vara kompensationsnivåer som står i proportion till resans längd.
De flesta flygbolagen har reagerat bra på den här debatten, ett åtagande gentemot användarna av luftfartstjänster som ett prov på god vilja.
Jag skulle säga till de fristående flygbolag som nonchalerar allt det - vi vet var de flyger någonstans, men inte alltid var de är baserade - att de skulle göra klokt i att lyssna till allmänhetens åsikter.
Mindre service får inte betyda att man inte bryr sig.
I vårt yttrande lägger vi fram ett ändringsförslag till artikel 7 i vilket man begär att kompensationsnivåerna skall grundas på särskilda konsekvensbedömningar, så att man inte kan hävda att kompensationer ges lättvindigt.
Jag måste säga att kompensationsnivåerna i Lisis betänkande ligger långt under vad vi ville ha i artikel 7.
Vi ville ha obligatorisk kompensation på mellan 300 och 1 500 euro, beroende på distans och bedömningar.
Dessa belopp har sänkts till mellan 200 och 600 euro, men det är ändå en förbättring för konsumenten.
Jag är fortfarande bekymrad över att detta inte nödvändigtvis tillämpas enligt ändringsförslag 31, vilket hänvisar tillbaka till artikel 9, inte till artikel 8.
Kommissionären kanske kan försäkra mig om att dessa ändringsförslag verkligen kommer att tillämpas.
I övrigt har herr Lisi och hans utskott stärkt konsumenternas rättigheter och gjort det möjligt för oss att övergå till ett system med en rankningslista för flygbolag.
Om detta ändå tillämpades för alla flygbolag, alla flygningar och alla problem.
Vi hör om nya skräckhistorier varje dag.
På ett brittiskt flygbolag fick en kvinna uthärda en 11 timmar lång flygresa bredvid en kvinna som vägde 145 kilo och som satt på henne, inte bredvid henne.
Hon fick allvarliga skador och blev först erbjuden 15 pund i kompensation.
Man kan säga att flygbolaget inledde resan med en handikappad passagerare och avslutade den med två.
Våra resor bör minska handikappen, inte öka dem.
Jag välkomnar detta betänkande som ett steg i den riktningen.
