# ID: svediakorp-gov429930
# author: Van Orden (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 439
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Vi kan uppröras, men vi kan inte förvånas över karaktären av de nyligen inträffade terroristhandlingarna.
Terroristerna har ingen makt om de inte injagar fruktan.
Ju mer våldsam, chockerande, oväntad och uppseendeväckande en attack är, desto mer framgångsrik blir den.
Ändå finns det fortfarande de som vill ursäkta terroristerna och som menar att det finns någon slags moralisk likvärdighet mellan terroristhandlingar och till exempel de aktioner som säkerhetstjänsterna i de demokratier som är engagerade i terroristbekämpningen genomför.
Man måste ta itu med terrorismen genom en rad politiska instrument, och militär kraft är bara ett av dessa.
Våra demokratier har traditionellt sett varit svagast när det gäller att angripa terroristernas legitimitet och bekämpa dem politiskt på ett systematiskt och välriktat sätt.
Denna aspekt har man inte förstått riktigt.
Vi bekämpade aldrig IRA politiskt, eftersom vi aldrig hade klart för oss vilka våra egna politiska mål var.
Nu har vi IRA-terrorister i styrande ställning.
Alltför ofta stärker vi terroristernas trovärdighet och status genom vårt agerande och därigenom befrämjar vi terrorismen.
De senaste årens budskap är att terrorism fungerar.
Det är ett livsfarligt budskap.
Resolutionen innehåller några punkter som är obestridliga, men den är mycket skev och innehåller de vanliga inslagen av antiamerikanism, överdriven omsorg om rättigheter för terrorister, extremister och dem som stödjer dessa.
Europeiska unionens federalistiska ambitioner får ett fortsatt stöd.
Vi har hört mycket sådant även från andra talare.
Jag godtar inte fördömandet av avskräckande åtgärder som ligger i resolutionens budskap, inte i dagens farliga värld där irrationella och fanatiska terrorister kan få tag på massförstörelsevapen.
Det är inte alltid säkert att avskräckande åtgärder fungerar.
Vi kan inte vänta på att en attack skall genomföras innan vi agerar.
Detta skulle vara en försumlighet av vilken regering som helst.
Hänvisningen i punkt 4 i resolutionen om rätten till självförsvar är felaktig och en förvanskning av Förenta nationernas stadga.
I artikel 51 i FN-stadgan förklaras det att? ingen bestämmelse i denna stadga inskränker den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av ett väpnat angrepp mot någon medlem av Förenta Nationerna?.
Resolutionen är 12 sidor lång och den tillför inte mycket, den ökar varken vår kunskap eller våra möjligheter.
Var är kravet på politisk solidaritet och ökat samarbete mellan alla demokratier?
Var är kravet på förbättrade militära utvecklingsmöjligheter och större politisk vilja från europeiska stater och var är åtgärderna mot dem som stödjer terrorismen?
Detta är vad som krävs.
