# ID: svediakorp-gov429881
# author: Meijer (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 201
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Alla människor har rätt till skydd mot administrativt godtycke och mot att exploateras av privilegierade.
I ett samhälle som utgår ifrån allas likvärdighet och dessutom ifrån rätten till individualitet är rättsligt bindande individuella och sociala grundläggande rättigheter oumbärliga.
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som utarbetades år 2000 sträcker sig inte lika långt som vissa bestämmelser i medlemsstaternas grundlagar, eller europeiska sociala stadgan och Europarådets europeiska konvention om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, som är tillämpliga på ett större område än inom enbart EU.
Det är därför felaktigt att likställa en god bestämmelse om de grundläggande rättigheterna med ett dokument som inte är något mer än resultatet av en diskussion från ett konvent som utan omröstning har kartlagt största gemensamma nämnare ur skilda önskemål.
En högre status för stadgan kan leda till två relativt motstridiga resultat, nämligen till fler propagandamöjligheter för EU och samtidigt till färre garantier för EU-invånarnas rättigheter.
Av den anledningen anser jag att förslaget om att inleda anslutningsförhandlingar för anslutning till ECHR är den mest positiva delen i det här förslaget.
Varför tar vi inte ECHR i stället för stadgan meddetsamma?
