# ID: svediakorp-gov429880
# author: Figueiredo (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 232
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) Vi är emot betänkandet på grund av de oproportionerliga ambitionerna avseende ett ynkligt dokument om försvaret för de mänskliga rättigheterna.
Jag tar som exempel:
strävan att med bindande karaktär tydligt skriva in ett införlivande av stadgan om grundläggande rättigheter i fördragen som en del av de konstitutionella bestämmelserna i en framtida? europeisk konstitution?,
strävan att inrätta ett rättsligt instrument som skulle tjäna till att i så hög grad som möjligt ge medlemsstaterna nationella författningar en underordnad ställning, hur mycket man än talar emot detta (notera målet att öka gemenskapsbefogenheterna på olika områden).
Ett stärkande av försvaret för en bindande integrering av denna stadga i en framtida författning ingår i dess innehåll.
Innehållet kännetecknas av en formulering av rättigheterna som i praktiken är en tillbakagång i jämförelse med de nationella författningarna, till exempel den portugisiska konstitutionen, eller med de europeiska konventioner som Europeiska unionens medlemsstater har undertecknat.
Slutligen instämmer vi inte heller i förespråkandet av en framtida metod för ändring av stadgans innehåll som i praktiken innebär existensen av ett permanent konvent (eller den nya institutionen,? kongressen?) eller andra ändringsmekanismer av det så kallade konstitutionella innehållet, något som än en gång kör över de nuvarande befogenheterna i medlemsstaterna (regeringar och parlament) när det gäller ändringar av fördragen.
