# ID: svediakorp-gov429808
# author: Suominen (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 468
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kommissionärer och företrädare för rådet!
Jag tar endast upp de problem som transitotrafiken skapar för Kaliningradborna och de modeller som föreslagits för att lösa dem.
Jag anser att transittillståndet, eller Kaliningrad-passet, som kommissionen föreslagit är en bra lösning för båda parter.
Det erbjuder den ryska befolkningen i Kaliningrad ett enklare sätt än ett visumförfarande att resa till sitt eget moderland, men det tryggar även Litauens suveränitet.
Man har även alternativt föreslagit en tågkorridor.
Denna idé är dock inte realistisk i moderna tider.
Man kan fråga sig hur många av de nuvarande medlemsstaterna som skulle godkänna att ett tåg från en stat utanför EU, vars passagerare man inte hade någon möjlighet att kontrollera, åkte genom det egna landet.
Skulle Belgien, Spanien, Italien eller Frankrike godkänna detta?
Det är bra att rådet sedan i går har en gemensam ståndpunkt beträffande Kaliningradbornas genomfart.
När jag har undersökt hur opinionerna bildats har jag lagt märke till att ju längre bort från Kaliningrad en medlemsstat ligger, desto mera orealistiska har dess förslag till en lösning av problemet varit.
Detta är ett rent ut sagt oansvarigt och självsvåldigt beteende.
Tanken på allmän visumfrihet mellan EU och Ryssland, vilken kastats fram från ryskt håll, har tyvärr också fått stöd av en del medlemsstater.
Det är beklagligt att notera att man inte på ett realistiskt sätt förmår se de nackdelar eller faror som detta för med sig.
Om man vill lätta på visumpolitiken på ett radikalt sätt, borde man då inte börja med Turkiet som trots allt har status av kandidatland.
En allmän visumfrihet hör inte till dagens frågor.
Därför är sådana löften, om än givna av någon enskild EU-stat, ogenomtänkta och jag är rädd för att enbart diskussionen om detta skadar medborgarnas positiva inställning till EU i de länder som strävar efter medlemskap i unionen.
Däremot är jag absolut för en sådan Ryssland-politik som stöder Rysslands utveckling på lång sikt och på så sätt skapar förutsättningar för att man i framtiden skall kunna övergå till visumfrihet.
För övrigt vill jag konstatera att man borde föreslå för ryssarna att, eftersom de har gett upp Lenin i Leningrad och Stalin i Stalingrad, varför då fortfarande befläcka ett centralt europeiskt kulturområde med Mihail Kalinins namn.
Immanuel Kants Königsberg borde åter tas till heders.
Till slut vill jag ta upp Eurobarometern.
Kommissionen har alldeles rätt i att vi måste ge denna information, men 70 procent av medborgarna väntar sig att få höra sanningar och information av de nationella regeringarna.
Varför gör de inget?
Detta är inget oppositionsinlägg, jag är medlem i ett regeringsparti i Finland.
