# ID: svediakorp-gov429794
# author: Haarder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,499
# sentences: 63
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DA) Herr talman!
Jag har blivit ombedd att avge en förklaring under rubriken? Förberedelse av Europeiska rådets möte i Bryssel den 24-25 oktober 2002?.
Detta möte kommer att ha stor betydelse för det fortsatta arbetet under det danska ordförandeskapet.
Den viktigaste frågan på dagordningen kommer som ni redan vet att vara utvidgningen och i detta sammanhang även Kaliningrad, som Europaparlamentet ju visat stort intresse för.
Resultatet av mötet kommer att få stor betydelse för möjligheten att nå det gemensamma målet att avsluta utvidgningsförhandlingarna med upp till tio länder.
Det gäller därför för Europeiska rådet att fatta så många beslut som möjligt så att så lite som möjligt återstår att utföra i Köpenhamn.
Det som återstår kan bli nog så besvärligt ändå.
Vid Europeiska rådets möte kommer ordföranden för konventet att informera Europeiska rådet om konventets arbete, och dessutom kommer Europaparlamentets talman att tala inför Europeiska rådet.
Låt mig börja med det sistnämnda.
Mötet med Europaparlamentets talman har blivit en återkommande tradition, som jag vet att stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet sätter stort värde på.
Med tanke på den aktuella dagordningen är det givetvis av särskilt intresse att få höra Europaparlamentets talmans syn på de frågor som Europeiska rådet skall diskutera, nämligen utvidgningen och i detta sammanhang även Kaliningrad, som jag återkommer till.
Det är synnerligen lämpligt att diskussionen med Europaparlamentets talman äger rum omedelbart före arbetsmötena om utvidgningen och Kaliningrad.
Förutom att vi ser fram emot talmannens bidrag hoppas vi naturligtvis att mötet kommer att visa sig vara givande även för talmannen och för Europaparlamentet, bl.a. när det gäller utbyte av information och idéer som kan vara till nytta i det fortsatta arbetet.
Nu några ord om utvidgningen.
Det är önskvärt att vi i Bryssel lyckas komma fram till beslut angående en del mycket viktiga frågor som kan bana väg för utvidgningen.
Man skall fatta beslut om vilka kandidatländer som kan avsluta anslutningsförhandlingarna i år.
Kommissionens framstegsrapporter för de olika kandidatländerna och kommissionens strategidokument om utvidgningen som lades fram den 9 oktober av kommissionsledamot Günther Verheugen, som också är närvarande i dag, kommer att tjäna som utgångspunkt.
Med anledning av en omfattande utvärdering av de framsteg som gjorts i varje enskilt kandidatland utgår kommissionen ifrån att tio länder kommer att kunna uppfylla alla kriterierna i början av år 2004.
Mot denna bakgrund rekommenderar man att anslutningsförhandlingarna avslutas innevarande år som planerat.
Europeiska rådet kommer dessutom att, vid sitt möte i Köpenhamn, diskutera de kandidatländer som inte förväntas kunna avsluta förhandlingarna i år (Bulgarien, Rumänien och Turkiet).
Detta sker i syfte att förbereda beslut angående den fortsatta anslutningsprocessen för dessa länder.
Man skall i Bryssel dessutom fatta beslut om kvarstående frågor inom förhandlingarna om utvidgningen när det gäller finansieringspaketet.
Det rådde enighet om de institutionella frågorna vid rådets (allmänna frågor) möte i går.
Som en del av finansieringspaketet skall Europeiska rådet bland annat fastställa det totala beloppet för utvidgningen, kandidatländernas deltagande i den gemensamma jordbrukspolitiken, som t.ex. deras andel av det direkta inkomststödet, och det totala sammanhållnings- och strukturfondsstödet till kandidatländerna.
Europeiska rådet skall dessutom fatta beslut om frågor kring kandidatländernas nettoposition när det gäller Europeiska unionens budget och man har nått enighet om underlaget för dessa beräkningar.
Diskussionen angående dessa frågor har hittills visat att det inte kommer att bli lätt att nå enighet.
Europeiska rådet i Sevilla kom fram till att Europeiska unionens positioner när det gäller de kvarstående budgettyngda kapitlen skall läggas fram för kandidatländerna i början av november.
Det innebär att Europeiska rådet i Bryssel måste fatta beslut i dessa frågor om vi skall kunna hålla tidsplanen från Sevilla.
Det danska ordförandeskapet kommer att insistera på detta och mötet får därför pågå tills man nått en lösning.
Vi kan förvänta oss att det kommer att bli mycket svårt.
Det kräver kompromissvilja från alla parter men vi måste komma fram till en lösning.
Dessutom skall Kaliningrad diskuteras och vid mötet i Luxemburg i går, där både Verheugen och jag själv deltog, gjordes betydande framsteg även i denna fråga.
Frågan diskuterades i Sevilla och kommissionen ombads att undersöka möjligheterna till en effektiv och flexibel lösning av transitfrågan - en lösning som skulle överensstämma med gemenskapens regelverk och som man skulle kunna enas om i samförstånd med de berörda kandidatländerna.
Kommissionen lade fram sitt meddelande den 18 september.
Meddelandet har diskuterats vid två tillfällen i rådet och det har också så sent som i förra veckan, närmare bestämt den 15 oktober, diskuterats här i Europaparlamentet.
Ordförandeskapet har tillsammans med kommissionen fört en hel del diskussioner med Ryssland och har rådfrågat särskilt Litauen, som är det kandidatland som berörs mest.
Förutom de principer som låg till grund för mandatet från Sevilla har Europeiska unionen poängterat Litauens suveräna rätt att kontrollera sina gränser och att eventuellt neka inresa.
Utgångspunkten har dessutom varit att en lösning inte får hindra eller försinka Litauens fullständiga medlemskap i Schengen.
Rådet har förklarat att man är införstådd med att Litauen skall få garantier i detta avseende och slutligen instämmer rådet i att Litauen bör kompenseras för de extra omkostnader som en lösning av transitfrågan kan resultera i.
Från rysk sida har man fortsatt arbetet i syfte att infria önskemålet om rätt till genomresa utan visum med tåg genom Litauen.
Det är en lösning som innebär många problem av både teknisk, ekonomisk, juridisk och politisk karaktär.
Europeiska unionen har dock inte avvisat möjligheten att undersöka saken och ordförandeskapet kommer att fortsätta sitt arbete för att nå en lösning som i största möjliga utsträckning tillfredsställer alla parter och som dessutom kan stödjas av Europeiska rådet.
De riktlinjer jag nämnt här följdes vid rådets möte (allmänna frågor) i Luxemburg i går.
Man enades om att ta de vederbörliga hänsyn jag tidigare nämnt så att Litauen om de så önskar, och de gör de bevisligen, skall kunna bli medlemmar av Schengen samtidigt som de andra kandidatländerna.
Detta är således Europiska unionens position och jag tycker att de femton regeringarna på detta sätt har förberett sig så långt det är möjligt inför de diskussioner som kommer att äga rum vid Europeiska rådets möte i Bryssel, och inför de efterföljande diskussionerna med Ryssland som sköts av ordförandeskapet och som kulminerar vid toppmötet mellan Europeiska unionen och Ryssland i Köpenhamn i november.
Vid mötet i Bryssel önskar Europeiska rådet i enlighet med Laekenförklaringen få en rapport från konventets ordförande, Valéry Giscard d ' Estaing, beträffande framstegen i konventets arbete.
Det är ett viktigt mål för ordförandeskapet att föra arbetet i konventet framåt.
Konventet har fått en bra start och har nu nått den viktiga analyserande fasen.
Mängden förslag ökar, pappershögarna växer och jag tycker att vi har fått uppleva en mycket spännande diskussion om Europas framtid både under konventet och i anslutning till detta.
Det har varit glädjande att se det starka engagemanget från konventsledamöternas sida, inte minst från Europaparlamentets konventsledamöter, som beväpnade till tänderna i hög grad satt sin prägel på diskussionen.
Genom konventet har det för första gången ägt rum någonting så ovanligt som en verklig diskussion tvärs över de europeiska gränserna under full insyn från allmänheten.
Det är inte någonting vi är bortskämda med.
Den europeiska diskussionen försiggår i regel mellan europeiska politiker och deras hemmapublik och inte med befolkningarna i andra länder.
Men detta gäller inte för denna diskussion om Europas framtid och det tycker jag lovar gott när det gäller ambitionen att skapa ett mer demokratiskt och folkligt förankrat europeiskt samarbete.
Som bör ha framgått av redogörelsen, har vi en omfattande och ambitiös dagordning för toppmötet i Bryssel.
Jag hoppas och är faktiskt övertygad om att alla länder nu kommer att visa en erforderlig kompromissvilja och bidra till att fatta de viktiga beslut som jag här har redogjort för.
Jag skall givetvis inte dölja att det återstår en del svåra nötter att knäcka och att dessa naturligtvis berör ekonomin.
Jag vill gärna upprepa och understryka att Europeiska rådet ser fram emot att få lyssna på Europaparlamentets talman, Pat Cox, och att få möjlighet att utbyta synpunkter med honom.
Europaparlamentets betydelse för utvidgningsprocessen är obestridlig - parlamentet har redan mycket tidigt, först i utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och därefter i plenum nästan samstämmigt talat om vad som borde göras.
Det har bidragit till den styrka och den drivkraft som gör att utvidgningsprocessen förhoppningsvis inte skall kunna stoppas i sista stund.
Jag vill å ordförandeskapets vägnar rikta ett varmt tack till Europaparlamentet för detta.
(Applåder)
