# ID: svediakorp-gov429751
# author: Morgan (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 516
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Eftersom vi i budgetkontrollutskottet är inskränkta politiska torrbollar och det är en hel del fler människor som lyssnar på oss i kväll, skall jag försöka att förklara för dem vad som sker, eftersom budgetkontroll och ansvarsfrihet inte egentligen är termer som vanliga människor förstår.
En av Europaparlamentets främsta uppgifter är att utvärdera hur kommissionen fungerar.
Vi är här för att se till att kommissionen utför sitt arbete ordentligt.
Därför kan vi, när människor säger att kommissionen inte har valts, tala om för dem att vi kontrollerar kommissionen och håller den ansvarig för sina handlingar.
Ett av våra formella ansvar är att bevilja ansvarsfrihet med hänsyn till genomförandet av budgeten.
Vi måste kunna svara inför våra väljare och förklara för dem hur deras pengar används.
Budgetkontrollutskottet är det främsta utskott som är ansvarigt för att leda denna uppgift på Europaparlamentets vägnar: vi granskar budgetposter, följer upp möjliga skandaler, vi ser hur pengar missbrukas och vi försöker att ta reda på varför förfaranden är så komplexa och tungrodda.
Det var förfarandet med att bevilja ansvarsfrihet som slutligen ledde till att kommissionen tvingades avgå 1999.
Det var det som startade hela processen.
Det finns dock en fara - vi får inte vara naiva när det gäller vad som sker - att hela processen kan användas för mer lömska och politiska motiv.
Det har nästan blivit etablerad praxis inom budgetkontrollutskottet att skjuta upp beviljandet av ansvarsfrihet och begära mer information.
Det innebär att det nu finns tre alternativ.
Tidigare fanns det två alternativ: vi kunde bevilja eller neka ansvarsfrihet.
Nu, liksom Bourlanges har förklarat, kan vi bevilja ansvarsfrihet eller neka eller skjuta upp beviljandet av ansvarsfrihet.
Det är mycket lättare om vi bara har två alternativ, och det är det som läggs fram för oss i dag.
Kommissionären har en poäng när hon säger att kommissionen troligen kunde anpassa sig snabbare.
Jag betraktar inte denna sammanträdesperiod i oktober som det datum vid vilket vi måste ha svaret.
Det är då parlamentet senast tillkännager sitt beslut.
Vi behöver inte hålla oss till oktober, men vi måste ha gjort det senast i oktober.
Det är en något annorlunda tolkning.
Det är tydligt att vi alla vill ha slutfört processen före sommaren.
Det är också rätt att kommissionen borde ha detta ytterligare andrum, eftersom kommissionen behöver få tid att rätta till saker och ting om ledamöterna nekar beviljande av ansvarsfrihet och vill kritisera kommissionen.
Den nya processen kommer också att garantera att processen inte bara fortsätter i evighet.
Det är vad som skett tidigare.
Det skedde med ansvarsfriheten 1996 - processen bara fortlöpte.
Vi ger er ett slutdatum, vi talar om för parlamentet att senast vid den här tidpunkten måste det besluta på det ena eller andra sättet.
Det är därför detta system är mycket bättre.
Situationen är tydligare och förfarandet kommer inte att användas för politiska syften.
