# ID: svediakorp-gov429737
# author: Malmström (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 366
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
När vi för ett och ett halvt år sedan under svåra förhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen lyckades enas om artikel 255, eller förordning 1049, under det svenska ordförandeskapet, tog vi ett stort steg framåt.
En sammanhållen lagstiftning om reglerna för medborgarnas tillgång till dokument var ett viktigt steg framåt för att öka insynen och tilliten till de europeiska institutionerna.
Öppenhet är grunden till ett demokratiskt styrskick och förutsättningen för att medborgarna skall kunna följa och vara delaktiga i offentliga beslut.
Därför kan vi öka tilltron och legitimiteten i hela EU-samarbetet, vilket vi tyvärr vet är två bristvaror.
Vi liberaler går alltid i täten för maximal öppenhet.
Vi var inte helt nöjda med en del paragrafer i lagstiftningen, och vi menar att det fanns en överdriven rädsla för att släppa ut dokument.
När det gäller den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken är det ett område under utveckling.
Det finns ett mycket stort intresse bland medborgare och journalister för dessa frågor.
Naturligtvis är det så att vissa dokument inte kan offentliggöras.
Sådana dokument måste hållas hemliga.
Det inser vi också.
Att då ha en liten grupp ledamöter som får tillgång till dessa väldigt känsliga dokument är ett sätt att tillförsäkra, en visserligen begränsad, men ändå en viss parlamentarisk kontroll inom detta område, vilket därmed sätter press på rådet.
Broks förslag är härigenom en helt rimlig överenskommelse.
Den liberala gruppen anser dock att det gäller att se upp, så att det inte blir alltför vanligt att dokument automatiskt hänvisas till denna lilla kommitté.
De flesta handlingar bör förstås vara offentliga för alla oss andra, för allmänheten, för journalister och för alla intresserade.
Det bör vara ett fåtal, verkligen nödvändiga och känsliga dokument som kommer till denna mindre krets.
Jag var glad över att Brok sade att vi skulle ha en noggrann utvärdering av denna överenskommelse.
Det kan vi ha i samband med att vi gör en generell översyn av öppenhetsreglerna.
Då inser vi alltmer, förhoppningsvis, att öppenhet som princip inte är farlig.
