# ID: svediakorp-gov429736
# author: Martin, Hans-Peter (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 508
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman i Europaparlamentet ... nej, EB i EB!
Herr talman i Europaparlamentet ... nej, EB, EB!
Vad handlar det här om?
Man kan begrunda och beskriva det på ett lika statsbärande sätt som gjorts av min kollega Elmar Brok, som jag personligen uppskattar och som värderas högt även inom andra yrkesområden, eller man kan säga litet grand om förfarandet för att åstadkomma detta avtal, och varför där bakom alltid någon säger? EB, EB?, när jag säger? EP?.
Vi måste nog vara litet försiktiga här.
Det kan välkomnas att detta avtal även innebär att Europaparlamentets makt ökar litet grand, men att det också finns en möjlighet att granska vissa dokument.
Jag vill inte riskera att den lille som alltid säger? EB, EB? får rätt, att nämligen Europaparlamentet,? EP?, förväxlas med EB,? Elmar Brok?.
Varför säger jag detta, och varför jämställer man det på ett så sällsamt sätt?
Därför att jag tror, ärade kolleger, att formen för hur det har förhandlats inte direkt är förebildligt, att vi när allt kommer omkring här står inför situationen? äta eller dö?.
För många ledamöter har det knappast funnits någon möjlighet att delta i förhandlingsförfarandet, och framför allt är det nu, när det handlar om de interna dokumenten, återigen EB som har tillgång till dem och - som han ju själv också säger - gärna har det, och att det bara är ledamöter i utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik som deltar och att EP, Europaparlamentet, får stanna utanför.
Med dessa invändningar kan man leva, det måste man väl göra, eftersom man naturligtvis kan förstå det som insmygningsprocess, men ur min synvinkel - och inte bara min - finns det naturligtvis i betänkandet en lugnande passus, det står nämligen i motiveringen:? Det är därför mycket betydelsefullt att det i själva avtalet föreskrivs att det på begäran av någon av de båda institutionerna skall ses över efter två år med hänsyn till erfarenheterna av dess tillämpning?.
Jag hoppas verkligen att dem som nu är delaktiga, alltså de båda EB och deras vänner inte agerar så att avtalet sägs upp ensidigt av rådet eller vem det nu kan vara, utan att EP då har möjlighet att i en senare bearbetning få starkare gehör och faktiskt komma fram till det som det tidigare talats om, nämligen ett fully-fledged parliament, med alla möjligheter som finns i respektive utskott, med korrekt hänsynstagande från alla ledamöter i kammaren, så att det inte löper samman på detta sätt, och så att det därmed också stämmer, det som antytts, att vi här är eniga, och att det inte är möjligt med någon demokrati utan öppenhet - inte heller i denna kammare.
