# ID: svediakorp-gov429711
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 728
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kommissionen medger att diabetes är en kronisk sjukdom som utgör en stor utmaning för folkhälsan i gemenskapen.
Dess orsaker är nära förknippade med hälsofaktorerna kost, fetma och fysisk aktivitet.
Det finns ett tydligt samband mellan dessa faktorer, och det är inte särskilt sannolikt att en enskild strategi för var och en av faktorerna lyckas.
I fördraget begränsas gemenskapens behörighet inom området för folkhälsa genom att det anges att gemenskapsåtgärder helt och hållet måste respektera medlemsstaternas ansvar för organisationen och genomförandet av hälso- och sjukvård.
När det gäller diabetes har kommissionens arbete därför inriktats på att uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna genom folkhälsoprogram.
Genom dessa program har kommissionen uppmuntrat till en politisk utveckling och åtgärder som hör samman med faktorerna för typ 2-diabetes, nämligen kost, fetma och motion.
I det nya folkhälsoprogrammet som träder i kraft den 1 januari 2003 riktas uppmärksamheten på att förbättra uppgiftsinsamling om centrala hälsoindikatorer som till exempel kostrelaterad dödlighet och sjuklighet.
Betoningen ligger också på att utveckla gemensamma strategier för hälsofaktorer som till exempel kosthållning.
Det hälsofrämjande, den hälsoövervakning och de cancerprogram som redan finns har gett konkret stöd till en rad initiativ för kost, näringslära, fetma och fysisk aktivitet.
Som exempel kan nämnas det stöd som getts konferenser som de som ägt rum under det franska och danska ordförandeskapet i frågorna om kosthållning och fetma.
Eurodietrapporten om kosthållning har nu offentliggjorts och finns tillgänglig på kommissionens webbplats, vilket gör den tillgänglig för en bred internationell publik.
Europeiska undersökningen om cancer och kosthållning (EPIC), som finansieras genom cancerprogrammet och som utförs av Internationella byrån för cancerforskning i Lyon, är ett annat viktigt initiativ om sambandet mellan kosthållning och sjukdom.
Projektet, som stöds av åtgärdsprogrammet för främjande av hälsa sli na sláinte, är ett initiativ för att främja fysisk aktivitet som en del av en förebyggande strategi.
Samtliga dessa aktiviteter kommer att ha haft en inverkan på förebyggandet av diabetes.
En lägesrapport om ställningen för kosthållning inom gemenskapens alla politikområden, inte bara folkhälsoområdet, kommer snart att slutföras och publiceras.
Om man beaktar de begränsningar som fastställs i artikel 152 i fördraget, avser kommissionen inte att inrätta en särskild prioritetsplan för diabetes.
I stället är den strategi som det nya folkhälsoprogrammet följer utformad för att garantera en kompletterande och övergripande inställning till förebyggande, snarare än den gamla inställningen med att titta på sjukdomar genom enskilda och individuella program.
Det nya programmet är av politisk karaktär och syftar till att främja politik och aktiviteter för hälsofaktorer som kommer att ha en inverkan på centrala utmaningar som till exempel typ 2-diabetes.
Genom sina ramforskningsprogram har kommissionen stött den tidigare diabetesforskningen.
Betydande finansiellt stöd har tillgängliggjorts för denna typ av forskning.
I det femte ramprogrammet omfattades diabetesforskning i programmet? Livskvalitet och förvaltning av levande resurser?.
Den totala finansieringen har uppgått till över 18 miljoner euro.
Diabetesforskningen fortsätter att vara en prioritet i det kommande sjätte ramprogrammet under det högst prioriterade tematiska området? Biovetenskap, genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa?.
Forskningsmedel kommer att tilldelas på konkurrensbasis till följd av ansökningsomgångar, och information kommer att göras brett tillgänglig, till exempel på webbplatsen för forskning.
Utöver stöd för forskningsprojekt, kommer det sjätte ramprogrammet att tillhandahålla medel för stipendier såväl som för sammankoppling i nätverk för nationell diabetesforskningsverksamhet under rubriken? Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet?.
Denna aspekt betraktas som särskilt viktig för att kunna bidra till skapandet av ett europeiskt forskningsområde.
Det bör slutligen också nämnas att de livsmedel som läggs fram och som utformats för att uppfylla de särskilda kosthållningskraven hos människor med diabetes för närvarande bör vara förenliga med kraven i rådets direktiv (89 / 398 / EEG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om specialdestinerade livsmedel.
Kommissionen avser att lägga fram en rapport för parlamentet och rådet om önskvärdheten hos särskilda kosthållningsbestämmelser för människor med diabetes.
Jag skulle vilja ta detta tillfälle i akt att önska all lycka för Världsdiabetesdagen den 14 november.
Jag hoppas kunna sälla mig till initiativtagarna till denna dag när kampanjen om diabetestestning och diabetesmedvetenhet sätts igång här i Strasbourg den 19 november.
