# ID: svediakorp-gov429698
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 417
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Europeiska unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och på rättssäkerheten, vilka är principer som är gemensamma för medlemsstaterna.
De har erkänts i artikel 6.2 i Fördraget om Europeiska unionen och återspeglas i stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Kommissionen känner därför inte till några lagliga uppgörelser om politiska fångar i Europeiska unionens demokratier, eftersom själva begreppet politiska fångar, det vill säga fångar som har fängslats eller åtalats enbart på grund av politiska skäl eller åsikter, vore emot dessa grundläggande principer för unionen.
När det gäller utlämning mellan medlemsstater, har därför ett ömsesidigt förtroende för de nationella rättsliga systemen lett till en översyn av det partiella upphävandet av politiska brott när det gäller terroristbrott.
I artikel 5.1 i 1996 års konvention om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater, som kompletterar Europeiska utlämningskonventionen av den 13 december 1957 anges det sålunda:? Vid tillämpningen av denna konvention får den anmodade medlemsstaten inte betrakta något brott som ett politiskt brott, en gärning förknippad med ett sådant brott eller ett brott inspirerat av politiska motiv?.
Detta uttalande omfattar de terroristbrott som det hänvisas till i första och andra artiklarna i 1977 års europeiska konvention om bekämpande av terrorism, som alla unionens medlemsstater har ratificerat.
I rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om den europeiska arresteringsordern, som snart kommer att ersätta det tidigare utlämningssystemet, införlivas terrorism bland de brott som kommer att föranleda överlämnande, i enlighet med en europeisk arresteringsorder, under förutsättning att brottet är straffbart i den utfärdande medlemsstaten med ett frihetsberövande straff eller en skyddsåtgärd för en maximiperiod på minst tre dagar.
Ett brotts politiska karaktär kan inte läggas fram som orsak till icke-utlämnande.
Slutligen föreskrivs en gemensam definition av terroristbrott i rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism.
I rambeslutet räknas allvarliga brott upp som bedöms vara terroristbrott, när de begås med syftet att allvarligt terrorisera en befolkning och otillbörligt tvinga en regering eller en internationell organisation att utföra eller avstå från att utföra en handling, eller allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller en internationell organisation.
I denna definition är därför hänvisningar till ideologiska motiv irrelevant, både när det gäller att definiera ett terroristbrott eller att undvika att betrakta ett brott som ett terroristbrott.
