# ID: svediakorp-gov429622
# author: Walter (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 993
# sentences: 48
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Först vill även jag naturligtvis tacka våra båda föredragande.
Det var en svensk erfarenhet för parlamentet, och jag tror att det var en bra erfarenhet, för den grundades på samförstånd och var både infallsrik och flexibel, eftersom man också synade strukturella aspekter.
Detta budgetförfarande får säkert även strukturella följder, som man måste granska grundligt.
Ur den synvinkeln vill jag också påpeka följande: Det har flera gånger betonats att detta är den sista budget före utvidgningen, som bara kommer att gälla för 15 länder.
Men det är också, hoppas jag, en av de sista budgetarna innan konventet faktiskt kommer fram till att vi, parlamentet, åtminstone på medellång sikt skall ges fullständigt budgeträtt för all slags utgiftspolitik såväl som för intäktspolitiken.
Det är ett krav som vi har ställt.
Ni vet att jag har ställt detta krav under varje budgetförfarande - här vill jag bara säga ceterum censeo.
Jag tror att det är viktigt att vi här också bidrar till en demokratisering av budgetförfarandet.
Den budget som vi nu har sammanställt kännetecknas av att vi i budgetförfarandet, även under samråden, tvistat mycket om varje enstaka miljon, delvis även om varje tusental euro, men att vi senare under året upprepade gånger kommer att tvingas göra stora omfördelningar och omorganisationer.
Enbart i år kommer vi förmodligen att lägga fram sex tilläggs- och ändringsbudgetar.
Vi kommer att ha 70-80 överföringar, dvs. vi måste göra stora omfördelningar här.
Vi har inte bara i år utan även under tidigare år i budgetförfarandet och i slutet av året gått över till att använda oss av frontloading för att finansiera ärenden, vilka egentligen skulle tas upp först under det följande året.
Genom denna pragmatism visar vi att vi är beredda att finansiera nödvändigheterna i den europeiska politiken, men också att vi i början av året har beslutat om en budget, som när allt kommer omkring medger så stor flexibilitet och stort spelrum att den i slutet av året inte längre är så tillförlitlig som man till att börja med önskat sig och trott, efter det att vi delvis haft så häftiga tvister i vissa ärenden.
Det betyder att man principiellt åtminstone bör fundera kring denna form av budgetering.
Det bör vi ta med i beräkningen under de närmaste veckorna, månaderna och åren, när vi vidareutvecklar budgetpolitiken.
Budgeten för 2003 är, som kommissionären sagt, en återhållsam budget.
Vi kommer att utnyttja 1,05 procent av BNP för att klara av alla de uppgifter som ställs på oss i Europeiska unionen.
När man tittar på situationen i de så ofta diskuterade nettobetalarländerna, måste man konstatera att inte heller de största nettobetalarna betalar mer än 0,3-0,7 procent av sin bruttonationalprodukt.
Det ligger mellan 0,3 procent, för mitt eget land, och 0,7 procent av bruttonationalprodukten, för att finansiera denna europeiska politik.
0,3 procent för Tyskland!
Detta med hänvisning till den häftiga debatt som vi alltid har om hur dyrt allt ändå är!
Vi försöker att hushålla med våra medel när vi budgeterar.
Vi ser till att skydda jämvikten.
Det kommer också att bli en uppgift för framtiden - först och främst jämvikten på denna kontinent.
Vi behöver på lång sikt ha ekonomisk jämvikt i Europa.
Vi måste se till att våra institutioner är funktionsdugliga, även med tanke på utvidgningen, även med tanke på åldrandet inom våra institutioner och hela Europeiska unionen.
Det är långfristiga uppgifter.
Vi måste se till att människorna i Europa, som litar på oss, kan räkna med ekonomisk balans och inte blir överkörda av kortsiktiga förändringar.
Det säger jag uttryckligen med tanke på jordbruksområdet, men även det regionalpolitiska området.
Vi är också intresserade av att det sker reformer inom regionalpolitiken och att man minskar på eftersläpningar.
Här vill jag dock påpeka följande, fru kommissionär: Det räcker inte om Barnier undersöker hur man kan minska byråkratin när det gäller strukturfonderna.
Det är en fråga som rör alla tilläggsprogram i Europeiska unionen.
Det skulle glädja mig om de andra berörda kommissionärerna kunde agera på liknande sätt.
Vi behöver alltså ha jämvikt på vår kontinent.
Men vi behöver som européer också ha en jämvikt mellan kontinenterna, ty vi är inte någon Lycksalighetens ö, utan det finns ju förbindelser mellan världsdelarna.
Vi har under de gångna åren med hjälp av vår utrikespolitik hela tiden bidragit till att också lämna hjälp i andra områden i världen.
Det har blivit allt svårare, eftersom det ständigt dykt upp nya uppgifter förutom dem som vi ursprungligen hade tagit på oss: Finansiering, återuppbyggnad, Balkan, finansiering av återuppbyggnaden i Afghanistan, men också den stora uppgiften med världshälsan, nämligen bekämpningen av aids.
Det är inte bara en fråga som gäller Afrika, utan det är en fråga som rör hela världen och även den europeiska kontinenten.
Här måste det satsas pengar.
Vi kan diskutera finansiering, fru Schreyer, men det är väl obestridligt att vi här har ett ansvar som vi måste leva upp till.
Det är svårt att åstadkomma allt detta.
Kategori 4 har i år liksom under de gångna åren gett oss stora problem.
Vi kommer att anpassa oss för att få alla problem ur världen.
Men en sak vill vi klargöra: De europeiska medborgarna kan lita på att vi tar hänsyn till deras intressen på denna kontinent.
Men vi lägger också vikt vid att denna kontinent skall inneha en rimlig ställning i världen.
Vi kommer att tillsammans med er hushålla på ett sparsamt, solitt men även framtidsinriktat sätt.
(Applåder)
