# ID: svediakorp-gov429620
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,328
# sentences: 53
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade föredragande, ärade ledamöter!
Efter det positiva resultatet från folkomröstningen i Irland har vi kommit ett steg närmare utvidgningen av Europeiska unionen.
Nu ankommer det på rådet att vid toppmötet i Bryssel denna vecka finna en gemensam förhandlingsposition för finansieringsfrågorna, alltså för hur stora medel som från och med 2004 kan anslås för de nya medlemsstaterna i Europeiska unionens budget.
Detta visar än en gång tydligt att budgeten 2003 förmodligen blir den sista budgeten för en union med 15 medlemsstater.
Vi befinner oss alltså omedelbart före utvidgningen, i större eller mindre omfattning.
Därför kommer budgeten 2003 inte bara att innehålla ytterligare utmaningar för kandidatländerna, utan för alla europeiska institutioner, som måste förbereda sig.
Här har det ju funnits allvarliga meningsskiljaktigheter mellan rådet och kommissionen, eftersom rådet bara hade godkänt ytterligare tjänster för sig själv för år 2003 för att förbereda sig inför utvidgningen, men avvisat samma sak för kommissionen.
Desto mer svårbegripligt är det också att rådet, när det förbereder toppmötet i Bryssel, hela tiden klargör vilka förväntningar man ställer på kommissionen för år 2003 i samband med förberedelserna inför utvidgningen, t.ex. i fråga om strukturfonderna.
Men där behövs det naturligtvis också personal.
Desto mer uppskattar kommissionen att Europaparlamentet har tagit ett initiativ för att ändå säkra kommissionens begäran.
Jag vill uttala min respekt för föredragandena, särskilt herrar Stenmarck och Färm, för att de inte bara har hävdat idén om frontloading, utan nu också steg för steg verkligen ivrigt driver på genomförandet.
Jag tackar också för era ord, herr Stenmarck.
Ni har gett ett löfte och ni genomför det också.
Det uppskattar vi verkligen.
Än en gång ett hjärtligt tack i kommissionens namn till föredragandena och till budgetutskottet.
Denna idé kommer nu att genomföras i form av en interinstitutionell ändringsbudget, och redan det faktum att det finns en interinstitutionell ändringsbudget förtjänar att beaktas.
Alltså, tack så mycket för ert stöd!
Ett par ord om de jordbrukspolitiska utgifterna.
Ni känner till att kommissionen följer samma linje som Europaparlamentet, nämligen att omstrukturera de marknadsrelaterade utgifterna och marknadsorganisationen i riktning mot ett stärkt stöd till landsbygden.
Kommissionen har inom ramen för sina förslag i samband med översynen efter halva tiden gjort just denna fråga till kärnpunkten.
Vi kan emellertid inte godkänna att dessa förslag genomförs redan nu, eftersom bestämmelserna fortfarande utesluter detta och eftersom en ökning av medlen för programmet för stöd till landsbygden går utöver det som nu finns medtaget i den finansiella planeringen.
Men ni föreslår också ytterligare en ändring - och ni, herr Färm, har just betonat det än en gång - nämligen att dela budgetposterna för exportbidrag som gäller djur, för att särskilt kunna visa på bidragen för levande djur.
Jag anser att det faktiskt kan övervägas, såvida gällande rättslig grund medger det.
Det som ni därmed vill uppnå, nämligen bättre djurskydd, är jag överens med er om, och det är också kommissionen, helt och fullt.
En tredjedel av budgeten kommer nästa år åter att stå till förfogande för strukturpolitiken.
Genomförandet av strukturfondsprogrammen diskuterades under sammanträdet i september, och Färm har än en gång klart redogjort för detta.
Ni uttalar er eftertryckligen för att förfarandena skall underlättas, så att medlemsstaterna skall kunna avropa medlen snabbare och lättare.
Min kollega Barnier, som är ansvarig för detta, har genomfört ett seminarium om det, för att undersöka vilka möjligheter som finns.
Därmed har vi än en gång visat att kommissionen är mycket engagerad i denna fråga.
Men det krävs naturligtvis också att medlemsstaterna medverkar, och det är alls inte tillfredsställande om medlemsstaternas uppskattning av hur stora strukturfondsmedel de kommer att omsätta, alltså kan använda under ett år, ligger vid sidan om verkligheten på samma sätt som de gjort under de gångna åren.
Här måste jag också påpeka att vi naturligtvis gemensamt måste granska om de ökade anslag, som parlamentet föreslår här, kommer att behövas för strukturfonderna under nästa år.
Kommissionen kan i stor utsträckning ansluta sig till de föreslagna ändringarna från budgetutskottet rörande medlen för den interna politiken, exempelvis åtgärderna till förmån för invandrings- och asylpolitiken och till förmån för de små och medelstora företagen, samt förslaget i fråga om informationspolitiken.
I fråga om den utrikespolitiska budgeten kan jag dock för närvarande inte konstatera någon fullständig enighet, exempelvis när det gäller Världshälsofonden för att bekämpa t.ex. aids.
Det råder naturligtvis inte något tvivel om att kommissionen anser att denna världsomfattande fond är mycket viktig.
Men det handlar nu bara om hur stora anslag som krävs för 2003, och även om hur dessa medel skall skaffas fram.
Kommissionen föreslår fortfarande att medlen till hälften skall finansieras ur Europeiska utvecklingsfonden.
Jag vill här också betona att den absolut största delen av medlen för denna globala fond hittills ställts till förfogande av Europeiska unionen, dvs. å ena sidan i form av gemenskapsmedel, och å andra sidan i form av bilaterala medel från medlemsstaterna.
En tyngdpunkt i den externa budgeten är fortfarande stödet till länderna på Balkan.
En nyhet i budgeten 2003 är anslagen till de gemensamma polisdelegationerna i Bosnien och Hercegovina.
Kommissionen hade därför räknat med en ökning för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken med 10 miljoner euro.
Denna ökning återtar man nu enligt parlamentets förslag - eller, låt oss säga, man planerar ännu inte in den.
Men jag är säker på att vi fram till andra behandlingen av budgeten kan finna en lösning för hur finansieringen av denna viktiga utrikespolitiska åtgärd skall kunna säkras.
När det gäller den nya utmaningen i EU: s budget - nämligen att ställa betydande stöd till förfogande för Afghanistan - välkomnar kommissionen att budgetutskottet har enats om att inrätta en extra budgetpost.
Vi välkomnar det också därför att detta? finansieringsbistånd för Afghanistan? naturligtvis kommer att återfinnas i budgeten under de närmaste åren.
Men just därför anser vi att dessa finansieringar skall återfinnas reguljärt i budgeten, och inte skall säkras först genom att flexibilitetsreserven mobiliseras.
Kommissionen inser dock att det även i fortsättningen är nödvändigt att använda sig av flexibilitetsreserven, inte minst för att ekonomiskt trygga frågan om fiskereformer nästa år, och ställa nödvändiga återstående medel till förfogande för Portugal och Spanien när det gäller omstruktureringen av fiskeflottan.
Enligt parlamentets förslag skulle budgeten 2003, räknat i procent på alla medlemsstaters gemensamma BNP, uppgå till 1,05 procent, alltså vara lika stor som i år.
Jag nämner det därför att debatterna som rör toppmötet i Bryssel ju fortfarande är mycket kontroversiella.
Men enligt föreliggande förslag för finansieringen av utvidgningen under åren 2004, 2005 och 2006 kommer den europeiska budgetens andel av europeisk BNP inte ens med ytterligare tio medlemmar att stiga till den nivå som var fallet i mitten av 90-talet.
Om vi än en gång reflekterar över den europeiska budgetens nivå, och den obetydliga höjning som nu planeras på grund av utvidgningen, så måste jag ändå säga att jag anser att den tvist som nu pågår inte verkar helt befogad, utan att det finns en risk för att man i finansieringsfrågorna häftigt klamrar sig fast eller rentav biter sig fast i detaljfrågor.
Men vi bör komma ihåg att utvidgningen av Europeiska unionen är en mycket god - en alldeles utmärkt - investering för framtiden.
Därför vill jag också här vädja till stats- och regeringscheferna att nu i Bryssel komma fram till en gemensam ståndpunkt, så att man även i fortsättningen, efter den positiva omröstningen i Irland, kan hålla tidsplanen för utvidgningen.
(Applåder)
