# ID: svediakorp-gov429543
# author: Müller, Rosemarie (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 674
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
I fråga om föreliggande lagstiftning måste vi fråga oss om vi, när det gäller godkännande av nya innovativa läkemedel, behöver mer Europa, eller om ett ömsesidigt erkännande är det optimala förfarandet.
Med andra ord: Vill vi ha mer inre marknad för läkemedel, vilket ger patienterna i hela Europeiska unionen snabbare tillgång till nya, säkra och verksamma läkemedel, eller skall man genom det ytterst omständliga godkännandeförfarandet även i framtiden undanhålla patienterna de nya läkemedlen så länge som möjligt?
Jag förespråkar att man utvidgar godkännandet till att omfatta läkemedel med nya verksamma ämnen.
Det innebär inte bara fördelar för patienterna, utan det är också fördelaktigt för företagen som kan marknadsföra läkemedlen snabbare än tidigare och därigenom förbättra sin konkurrensförmåga.
Genom det stöd som planerats för de små och medelstora företagen utjämnas den stränghet i det centraliserade godkännandet, som de faktiskt är drabbade av.
I centrum för lagstiftningen skall i princip, enligt min åsikt, patienten och hans / hennes behov stå.
Det betyder att ett läkemedels verkan och säkerhet måste spela en avgörande roll i godkännandeförfarandet.
Förfarandet måste vara öppet.
Därför är det nödvändigt att patienter, läkare och företag får tillgång till all information som ej behöver skyddas.
Från en offentlig databas kommer i framtiden alltid omfattande information att kunna hämtas om läget för godkännandeförfarandet, om genomförda kliniska undersökningar samt om läkemedlens biverkningar och priser.
I detta sammanhang beklagar jag att kommissionens informationsprojekt om astma, diabetes och aids inte fick någon majoritet i utskottet.
Kommissionens förslag kunde säkert missförstås och man befarade att reklam skulle komma att tillåtas för läkemedel som kräver läkarrecept.
Utskottets beslut innebar dock att man gick miste om möjligheten att förbättra informationen för patienterna.
Jag är säker på att detta misstag måste rättas till under de närmaste åren.
Det som är viktigt för att ett läkemedel skall vara säkert är tillsynen av läkemedel, dvs. att biverkningar kontrolleras och anmäls.
Genom anmälningsplikt för biverkningar samt den periodiska rapporteringsplikten till godkännandemyndigheten har man säkerställt en kontinuerlig uttömmande bedömning av ett läkemedel.
Det är täta maskor i tillsynens säkerhetsnät.
Detta underlättar registreringen av biverkningarna och gör det möjligt att handla snabbt i nödsituationer.
Av dessa skäl kan man avstå från ett nytt godkännandeförfarande efter fem år.
En annan tyngdpunkt i reformen är att förbereda Europeiska läkemedelsmyndigheten för kommande uppgifter och för utvidgningen av EU.
Med hjälp av öppna förfaranden för att tillsätta styrelsen och den verkställande direktören inför man samma struktur i Europeiska läkemedelsmyndigheten som man har i EU: s myndighet för livsmedelssäkerhet.
Förutsättningarna för att bli ledamot i en av myndighetens instanser är att man har hög vetenskaplig kompetens och redovisar sina intressen.
Förutom de vetenskapliga kommittéer som redan finns kommer man i framtiden att ha en jämställd kommitté för växtbaserade läkemedel.
På så vis blir det möjligt med ett frivilligt centralt godkännande av växtbaserade läkemedel.
Det är därmed möjligt för patienterna i hela Europeiska unionen att använda sig av beprövade växtbaserade läkemedel.
Förutom den för patienterna viktiga punkten med hälsoskydd uppstår också frågan om läkemedelsindustrins konkurrens- och innovationsförmåga i Europa.
Harmoniseringen av uppgiftsskyddet innebär säkert ett steg i riktning mot mer konkurrensförmåga.
Enligt nuvarande bestämmelser omfattar uppgiftsskyddet i EU mellan sex och tio år och måste absolut harmoniseras.
Bestämmelserna om en tioårsperiod är en signal till läkemedelsföretagen att intensifiera forskningen och presentera verkliga innovationer.
Men det är också en signal till tillverkarna av generiska läkemedel att tillämpa Bolarbestämmelserna.
Enligt min åsikt är kommissionens förslag ett lyckat försök till jämvikt mellan läkemedelsföretagens berättigade önskemål att skydda sina uppgifter, och de offentliga hälsovårdssystemens anspråk på att förbättra tillgången till billiga generiska läkemedel.
I sin helhet är föreliggande lagstiftning ett viktigt bidrag till att förbättra hälsovården i Europa, som patienterna kommer att dra nytta av på lång sikt.
(Applåder)
