# ID: svediakorp-gov429542
# author: Liikanen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,036
# sentences: 56
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Innan jag kortfattat tar upp kommissionens tre förslag, skulle jag vilja tacka och gratulera de två föredragandena, Müller och Grossetête, såväl som utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor för allt det arbete och alla de ansträngningar som de har gjort för att slutföra dessa tre betänkanden.
Låt mig börja med förslagens målsättningar, som är tre.
Först och främst, att garantera en hög hälsoskyddsnivå för de europeiska medborgarna, och det är alltid utgångspunkten.
För det andra, att öka tillgången till innovativa läkemedel, och samtidigt främja konkurrensen i fråga om generiska produkter, och för det tredje, att förbereda oss inför utvidgningen, som mycket snart kommer att vara en verklighet.
När det gäller de konkreta förslagen, kommer jag att koncentrera mig på tre av dem.
Till att börja med, behovet av att stärka rollen för Europeiska läkemedelsmyndigheten och det centraliserade förfarandet.
Varför?
Därför att målet är att göra nya innovativa läkemedel tillgängliga för alla EU-medborgare, på samma gång.
Detta är en fråga om jämlikhet för alla patienter i Europa.
Sålunda har kommissionen föreslagit att det centraliserade godkännandeförfarandet för alla läkemedel som innehåller nya verksamma ämnen skall göras obligatoriskt.
Detta är gemenskapens lösning på frågan om tillgången till innovation, och jag hoppas att kammaren kommer att ge den sitt stöd.
Dessutom skulle detta leda till stordriftsfördelar, resursbesparingar och slutligen en förbättrad lagstiftningseffektivitet.
Kommissionen vill, särskilt i ett utvidgat EU, se till att patienterna får snabbare tillgång till innovativa läkemedel.
Förfarandet för ömsesidigt erkännande har visat sina gränser.
Utvärderingsprocessen vid Europeiska läkemedelsmyndigheten tar i genomsnitt 180 dagar - klart färre dagar än det maximala antalet med 210 dagar som föreskrivs i lagstiftningen.
Det centraliserade förfarandet skulle också vara positivt för små och medelstora företag.
Låt oss ta exemplet med bioteknik.
De små och medelstora företagen är mycket aktiva på detta område, där centraliserat godkännande redan är obligatoriskt.
Erfarenheten har inte visat på några större problem.
Fördelarna med ett centraliserat förfarande för små och medelstora företag är tydliga inom områden som till exempel särläkemedel, där merparten av godkännandena för försäljning beviljas små och medelstora företag.
Detta sagt skulle kommissionen, i syfte att uppnå en övergripande lösning, kunna eftersträva stödåtgärder för små och medelstora företag om det finns särskilda hinder, för att hjälpa de små och medelstora företagen att övervinna dessa.
För det andra måste vi finna den rätta balansen mellan innovation och konkurrensen från generiska produkter.
Varför är detta så viktigt?
Kort sagt behöver vi innovativa produkter till förmån för patienterna, och vi behöver generiska produkter för att bidra till att minska trycket på hälso- och sjukvårdskostnaderna.
Hur skall dessa behov då balanseras?
För innovativa läkemedel föreslår kommissionen en ny uppgiftsskyddsperiod.
För generiska produkter kommer marknadstillträdet att påskyndas.
Hur skall detta ske?
Till att börja med föreslår kommissionen att de nationella uppgiftsskyddsperioderna skall harmoniseras till 10 år över hela linjen.
Detta skulle ge en harmoniserad lösning för Europa.
Skyddsperioden skulle ge den innovativa läkemedelsindustrin ett tillfälle att återfå sina investeringar i forskning och utveckling.
Detta skulle också göra det möjligt för den inre marknaden att fungera smidigare.
För att belöna ytterligare innovation och forskning om nya produkter, föreskrivs i förslaget en möjlig utvidgning av skyddsperioden upp till 11 år.
För generiska produkter föreslår kommissionen att en mångårig EU-politik skall ändras.
Vi föreslår nu, för första gången i EU: s lagstiftning, att prövningar får inledas på generiska produkter före utgången av patentet eller andra former av skydd av immateriella rättigheter.
Detta kommer att påskynda marknadsföringen av generiska produkter på de flesta nationella marknader och kommer avsevärt att bidra till att öka konkurrensen.
Kommissionen anser att detta är ett väl avvägt förslag.
Det tar hänsyn till den innovativa europeiska läkemedelsindustrins intressen, som förlorar mark i jämförelse med industrin i Förenta staterna.
Detta innebär färre arbetstillfällen och mindre forskning i Europa, såvida vi inte gör saker och ting på ett annat sätt.
Samtidigt kommer det att underlätta utvecklingen av en konkurrenskraftig marknad för generiska produkter, vilket innebär att de europeiska medborgarna får tillgång till billigare läkemedel.
Slutligen skulle jag vilja säga ett par ord om kontrollerad tillgång till information för patienter.
Jag visste att detta skulle bli en komplicerad diskussion, men för det första föreslår kommissionen inte en amerikansk typ av direktreklam till patienter.
Diskussionerna har till stor del varit inriktade på den amerikanska modellen, men det är inte vår modell.
Saken är den att en hel del fragmenterad information redan finns tillgänglig på Internet, åtminstone för engelsktalande patienter.
Detta har två huvudsakliga nackdelar: för det första är det diskriminerande för personer som inte talar engelska, och för det andra innebär det att informationen kan vara ofullständig och opålitlig.
Vårt förslag är att de europeiska medborgarna bör få information som har bekräftats av de europeiska lagstiftande myndigheterna och som följer riktlinjer som medlemsstaterna och kommissionen skall enas om.
Det är ett klokt förslag.
Det är ett europeiskt pilotprojekt, och har inget gemensamt med den amerikanska modellen.
Alternativen till vad vi har i dag är å ena sidan fortsättningen av en omfattande direkt rådgivning till patienterna via Internet.
Vi kan inte ändra denna situation genom vår lagstiftning.
Alternativet är att göra det möjligt för patienter att erhålla pålitlig information om läkemedel för ett litet antal sjukdomar, som bekräftats av de behöriga europeiska myndigheterna.
Jag tror att detta andra alternativ skulle öka både urvalet och säkerheten för europeiska patienter.
Sammanfattningsvis syftar kommissionens förslag till att garantera en hög folkhälsonivå för de europeiska medborgarna, på ett balanserat sätt öka tillgången till innovativa läkemedel och generiska produkter och också se till att vi är redo inför utvidgningen.
Detta är en utmanande lagstiftning.
Jag ser fram emot debatten i kammaren i dag, och till det fortsatta samarbetet med parlamentet och rådet.
