# ID: svediakorp-gov429529
# author: Reding (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,306
# sentences: 66
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru föredragande, mina damer och herrar!
På kommissionens vägnar vill jag gratulera Geneviève Fraisse och utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott för detta initiativbetänkande, som jag tror har blivit ett instrument att använda i vår verksamhet på kulturens område.
Jag skulle vilja kommentera några punkter som behandlas i betänkandet.
Först och främst behovet av stöd till scenkonst.
Enligt samarbetsavtalen, jag talar då om åtgärd II i Kultur 2000-programmet, stöder vi för närvarande och för en treårsperiod sex nätverk inom teaterns område, tre inom dansens, sju inom musikens, ett nätverk inom cirkuskonstens område och två genreöverskridande nätverk, för att bara nämna nätverk inom scenkonstens område.
När det sedan gäller att främja inrättandet av samarbetsplattformar tog vi upp detta inom ramen för diskussionerna om kulturverksamhetens framtid vid forumet för kulturellt samarbete i Europa.
Detta inrättande ingår alltså i de diskussioner som för närvarande förs om Kultur 2000-programmets framtid.
Sedan har vi bristen på statistik.
Kommissionen är medveten om behovet av att öka produktionen av europeisk statistik på kulturområdet, och Eurostats grupp? statistik på kulturområdet? arbetar redan utifrån olika teman, nämligen sysselsättning på kulturområdet, utgifter för kultur och deltagande i kulturella aktiviteter.
Kvantifieringen av data inom kulturens värld är ingen lätt sak.
Det är mycket tidskrävande.
I år har dessutom en Eurobarometer genomförts på uppdrag av kommissionen, vilken behandlar medborgarnas deltagande i kulturverksamheter.
Sedan har vi också behovet av åtgärder till förmån för artisters rörlighet.
Detta är verkligen en av våra hjärtefrågor.
I ert betänkande framhålls med rätta vikten av information om strukturerna för hjälp till rörlighet, social- och skattelagstiftning, administrativa formaliteter för att främja rörlighet.
Dessa strävanden sammanfaller med våra, och med rådets.
Rådet undersöker även ett förslag till resolution om artisters rörlighet.
Och jag finner det i detta sammanhang mycket positivt att medlemsstaterna själva ägnar sig åt dessa frågor om rörlighet, som framför allt faller under deras ansvar.
Eftersom inrättandet av ett gemensamt område fritt från alla inskränkningar av rörligheten till stor del har uppnåtts, försöker kommissionen nu uppmuntra rörlighet i alla dess former.
Vi publicerade för övrigt nyligen en undersökning som specifikt behandlar hindren för rörlighet på kulturområdet.
Slutsatserna från denna undersökning sammanfaller med slutsatserna i Fraisses betänkande.
Undersökningen har fått ett mycket positivt mottagande inom kultursektorn.
Jag vill också påminna om att en stor webbplats om européernas rörlighet kommer att inrättas under 2003, inom ramen för den handlingsplan för rörlighet som lades fram av kommissionen vid EU-toppmötet i Barcelona, och att utbyggnaden av? kulturportalen? kommer att ge kommissionen möjlighet att erbjuda en allt mer omfattande information om rörlighet inom kulturområdet.
Vi har i detta syfte bett om medlemsstaternas medverkan, så att artisterna skall kunna förfoga över grundläggande information för samtliga länder.
Så några ord om skattefrågorna.
Problem med dubbel beskattning är relativt sällsynta, vilket framgår av vår undersökning.
I dagsläget är medlemsstaterna bäst skickade att sinsemellan reglera hur beskattningsrätten skall fördelas, med hänsyn till varje enskilt fall.
Tillämpningen av de skattekonventioner som har ingåtts mellan medlemsstaterna bör eliminera risken för dubbel beskattning.
Icke desto mindre måste medlemsstaterna tillämpa konventionerna i enlighet med gemenskapens lagstiftning och avhålla sig från varje form av diskriminering.
Jag kan försäkra er om att kommissionen varken nu eller framdeles kommer att tveka att vidta lämpliga åtgärder om sådan diskriminering skulle förekomma.
Som ni ser gör kommissionen redan nu mycket för att främja rörligheten inom detta område.
Kommissionens åtgärder har två olika inriktningar: att säkerställa tillämpningen av gemenskapens lagstiftning och uppmuntra till rörlighet via våra finansiella instrument.
Er resolution och rådets resolution kommer att förstärka våra ansträngningar.
Allt detta gör att det enligt vår mening inte är nödvändigt att utarbeta en vitbok.
När det gäller spridning av verk och föreställningar, sammanhänger den givetvis ofta med rörlighet.
Det finns i detta avseende särskilda mål, likt de ni själva nämner.
Ett av dem är inrättandet av databaser som gör det möjligt att utbyta information om verken.
Inom ramen för Kultur 2000-programmet har vi redan noterat vissa verksamheter inom området.
Exempelvis är Culture Base Net ett projekt som startades av Världskulturhuset i Berlin, i samarbete med svenska, brittiska och danska aktörer, i syfte att upprätta en databas på Internet där artister från hela världen presenteras, och där man börjar med Europa.
Ni nämner ofta frågan om fri rörlighet för scenografiska anordningar.
Vad vi vet finns det inte några hinder för dessa strukturers fria rörlighet, men vi lägger stor vikt vid att man på nationell nivå undanröjer alla administrativa hinder och allt byråkratiskt krångel inom detta område.
Eventuella hinder måste påtalas för oss.
Och för att inte hinder skall läggas i vägen för det fria tillhandahållandet av tjänster, bevakar vi att medlemsstaterna inte tillämpar omotiverade eller överdrivna krav.
En annan aspekt är utbildning.
När det gäller ert önskemål om en nomenklatur över yrken, vill jag säga att vi redan gör framsteg i denna fråga.
Eurostat arbetar nämligen, i samarbete med de medlemsstater som sammanträder inom ramen för arbetsgruppen, med den del av den internationella kategoriklassificeringen av yrken som omfattar yrken inom kultursektorn, i syfte att förbättra denna nomenklatur och göra den mer exakt.
När det gäller erkännande av yrkesbevis, är de yrken som hänför sig till scenkonstens område i de flesta fall så kallade oreglerade yrken.
Det betyder att erkännandet av yrkesbevis för yrkesändamål är beroende av kriterier som fastställs av dessa yrkesgrupper själva.
Det är dock möjligt att underlätta detta erkännande, liksom erkännande av yrkesbevis för akademiska ändamål, det vill säga för att bedriva fortsatta studier.
Kommissionen har bland annat beslutat att inrätta och främja instrument som gör det möjligt att jämföra studieinnehållet för studier som bedrivits i ett annat land.
Jag tänker då på betygssupplement och på europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS).
Kommissionen verkar även för att det ömsesidiga erkännandet skall vara tillförlitligt, genom att inrätta ett nätverk för alla konstskolor i samtliga EU-länder.
När det gäller ekonomiskt EU-stöd till konstnärliga utbildningar finns det inget särskilt program, men våra utbildningsprogram stöder denna typ av utbildningar och vi kan iaktta uppmuntrande tendenser.
Ett exempel bland många är att antalet Erasmusstuderande inom det konstnärliga området har ökat från 3 250 år 1998 till 4 700 år 2001, och skolor med högskolestatus i sitt land kan ansöka om att delta i Erasmusfinansierade verksamheter.
Slutligen framhåller ni behovet av ett breddat och förstärkt kulturellt samarbete.
Fru föredragande!
Även i detta avseende delar vi er strävan.
För övrigt följer parlamentets krav inom detta område en konsekvent linje.
Jag hänvisar er till Ruffolobetänkandet.
Det kulturella samarbetet måste ses i ljuset av utvidgningen.
Finns det i detta sammanhang något finare exempel än antalet kulturaktörer från kandidatländerna som deltog i Kultur 2000-programmet?
På bara ett år steg det till 120 aktörer.
Det gläder oss också att konstatera att vi gör framsteg när det gäller dialogen mellan olika kulturer.
Så är exempelvis projektet med en Europa-Medelhavsstiftelse för dialogen mellan olika kulturer i gång, och inom området för utbildning och ungdomsfrågor rör vi oss alltmer beslutsamt i denna riktning.
Fru föredragande, mina damer och herrar i utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott!
Jag vill tacka er för detta betänkande som kommer att bli mycket användbart för det pågående reflektionsarbetet om framtiden för Kultur 2000-programmet.
