# ID: svediakorp-gov429510
# author: Blokland (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 271
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill gratulera Europeiska kommissionen och kommissionär Vitorino till ett gediget förslag.
Jag har kritik på en enda punkt.
Europeiska kommissionen förslår ett asylsystem med en flyktingstatus och en subsidiär status.
På det sättet skapar man en möjlighet att behandla personer med flyktingstatus och personer med subsidiär status olika.
Med tanke på vikten av att personer behandlas lika i EU: s medlemsstater hade det varit bättre om kommissionen inte gjort den åtskillnaden.
Lyckligtvis gäller det här ett direktiv som innehåller en minimal harmonisering, och medlemsstaterna kan gå vidare och införliva direktivet i den nationella lagstiftningen.
De är fria att behandla personer med subsidiär status lika.
Lambert vill i sitt betänkande tänja en hel del på kommissionens förslag.
Även om det är sympatiskt menat så tror jag att de föreslagna ändringarna på grund av sitt subjektiva innehåll i stället hindrar att direktivet fungerar väl.
En asylsökande måste till exempel hellre frias än fällas om denne ger motstridiga förklaringar till följd av traumatiska upplevelser.
Vid bedömandet av om rädslan för förföljelse är verklig eller inte måste kön, sexuell identitet, sexuell läggning, hälsotillstånd samt ett lands seder och bruk vägas in.
Medlemsstaterna måste behålla en viss bedömningsfrihet.
Dessutom kräver ett fungerande system en viss bedömningsfrihet för de tjänstemän som skall verkställa politiken.
Förslagen från utskottet för medborgarnas fri- och rättigheter inskränker på ett onödigt sätt den bedömningsfriheten.
De kommer högst att leda till mer byråkrati och mindre frihet vid bedömningen av enskilda fall.
Därför kommer jag inte att stödja dem.
