# ID: svediakorp-gov429499
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 443
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


kommissionen.
(PT) Herr talman, fru föredragande, ärade ledamöter!
Lambert tar i sitt betänkande som vi debatterar i dag upp ett förslag till grundläggande direktiv som ofta benämns som direktivet om villkor för att åtnjuta internationellt skydd.
Jag menar att det här direktivet är den centrala kärnan i det gemensamma europeiska asylsystemet, vars behov underströks i Amsterdamfördraget, liksom i slutsatserna från råden i Tammerfors, Laeken och Sevilla.
Kommissionen är överens med Europaparlamentet om att harmoniseringen på unionsnivå av flyktingpolitiken är oumbärlig och nödvändig.
Det är för övrigt inte bara en ren harmoniseringsfråga.
Det handlar om att lösa medlemsstaternas problem på asylområdet som bara kan behandlas adekvat på Europeiska unionens nivå.
Det kanske framför allt gäller kriterierna för att främja det internationella skyddet.
De olika nationella systemen innehåller för närvarande olika kriterier för att kunna främja skyddet, och ibland en mycket olikartad samling rättigheter avseende flyktingstatus eller subsidiärt skydd.
Dessa skillnader i de nationella systemen leder till en benägenhet att flytta mellan medlemsstaterna, vilket inte är önskvärt för merparten av Europeiska unionens medlemsstater.
När det gäller att skapa en situation med lika behandling, innehåller förslaget till direktiv om villkor för att åtnjuta skydd bestämmelser för en gemensam definition såväl av flyktingar som av personer som har rätt till subsidiärt skydd.
Den innehåller också bestämmelser om de rättigheter som dessa två kategorier av personer skall ges.
I förslaget garanteras en miniminivå av skydd i alla medlemsstaterna för alla som verkligen behöver internationellt skydd, samtidigt som det hindrar missbruk vid asylsökande, vilket skadar systemets trovärdighet.
Förslaget utgår ifrån antagandet att det internationella skyddet bara bör ges av medlemsstaterna om det inte finns ett effektivt nationellt skydd mot förföljelse, oberoende av skälet till förföljelsen.
Slutligen är det viktigt att understryka att det subsidiära skydd som föreslås i direktivet anses komplettera skyddssystemet i Genèvekonventionen om flyktingar, och skall tillämpas så att det inte skadar utan snarare kompletterar det nuvarande skyddssystemet för flyktingar.
Det danska ordförandeskapets idé, som stöds av kommissionen, är att detta förslag tillsammans med den förordning som gör medlemsstaten ansvarig för bedömningen av asylansökan, den så kallade Dublin II-förordningen, och det ändrade förslaget till direktiv om asylförfarandena skall behandlas snabbt för att få till ett politiskt avtal så att det kan genomföras i slutet av november i rådet (rättsliga och inrikes frågor).
Därför är det oerhört viktigt för kommissionen att parlamentet antar en ståndpunkt om direktivet så snabbt som möjligt så att rådet kan debattera denna fråga utifrån er åsikt.
