# ID: svediakorp-gov429481
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 886
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


kommissionen.
(PT) Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill först gratulera Duff, inte bara i egenskap av föredragande utan också som medlem av det konvent som utarbetade stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Det betänkande som vi diskuterar i dag utgår ifrån parlamentets tidigare inställning som intogs när stadgan utarbetades, under år 2000, och dessa rekommendationer ger ett fullständigt svar på målet om stadgans konstitutionalisering.
Jag talar i egenskap av kommissionär, men naturligtvis vet jag att jag samtidigt företräder kommissionen i konventet om Europas framtid och i denna egenskap leder jag arbetsgruppen? Stadgan?.
Utan att gå in på detaljer tror jag mig kunna informera kammaren om att medlemmarna i arbetsgruppen om införlivandet av stadgan i fördraget ger uttryck för en bred enhällighet i fråga om lösningarna på de tekniska frågorna som vi arbetar med, och som handlar om respekten för de former och konsekvenser som ett eventuellt införlivande av stadgan i ett framtida konstitutionellt fördrag skulle innebära, och de former och konsekvenser som en möjlig anslutning av Europeiska unionen till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna skulle medföra.
Jag anser att det finns mycket gemensamt i synen på rekommendationerna i Duffs betänkande och arbetsgruppens slutsatser.
Jag skulle i första hand specifikt vilja understryka att jag håller med om att stadgan redan i dag utgör en verklighet som är väl förankrad i det europeiska livet och som används av medborgarna, av de allmänna advokaterna, genom beslut i förstainstansrätten, av Europeiska ombudsmannen och av de nationella domstolarna, också på hög nivå, och av medlemsstaternas författningsdomstolar.
Duff tar i sitt betänkande också återigen upp konstaterandet att införlivandet av stadgan inte kommer att ge unionen nya behörigheter.
Stadgan är i denna fråga redan klar, men kan bli tydligare i de horisontella klausuler där stadgans införlivande i fördraget föreskrivs, framför allt för att bli av med det misstroende vissa uttrycker.
Stadgan i sig är inte en källa till behörigheter, den är inte en rättslig grund som gör att unionen kan vidta lagstiftningsåtgärder, den är en värdereferens som skall finnas med i Europeiska unionens alla politikområden.
Stadgan begränsar inte heller på något sätt medlemsstaternas behörigheter.
Den kommer inte att ersätta medlemsstaternas hantering av mänskliga rättigheter och den syftar inte till att ersätta de nationella författningarnas roll.
Därför utgår jag från föredragandens åsikt, när han understryker att det nu är nödvändigt att ge stadgan en bindande juridisk giltighet och en konstitutionell status, enligt beslutsformer i och beroende på de framtida fördragens uppbyggnad.
Två alternativa lösningar tycks utformas beträffande denna fråga.
För det första, den som för övrigt förtjänar stöd från majoriteten i arbetsgruppen, att hela stadgan införlivas, i form av en första rubrik eller ett första kapitel i det konstitutionella fördraget.
Eller alternativt, att en artikel införlivas inom ramen för arbetet med det konstitutionella fördraget där man hänvisar till stadgan och där hela stadgans text återfinns, och som behandlas i en specifik del av det konstitutionella fördraget eller i ett protokoll.
Det är helt legitimt att i detta ögonblick inte försöka ändra stadgans bestämmelser innan den har godkänts i det konstitutionella fördraget.
Stadgan representerar det tidigare konventets politiska åtagande, vilket detta konvent bör respektera.
Detta hindrar dock inte vissa tekniska anpassningar, framför allt när det gäller de så kallade generalklausulerna eller horisontella klausulerna.
Arbetsgruppen? Stadgan? har arbetat i denna riktning och med målet att finna former som inte påverkar substansen i bestämmelserna, utan bara klargör meningen i de aktuella horisontella bestämmelserna.
Europaparlamentet och kommissionen har alltid sett anslutningen till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som något positivt.
Föredraganden upprepar denna åsikt vilket jag är glad över.
Medlemmarna i arbetsgruppen? Stadgan? anser att unionens anslutning är helt förenlig med antagandet av en stadga med konstitutionellt värde och bindande juridisk giltighet.
Och jag tror att resultatet av arbetsgruppens arbete i denna fråga också kommer att uttryckas med en mycket bred enhällighet.
Om denna anslutning blir av, kommer Europeiska unionen att bli föremål för en yttre kontroll som helt enkelt är analog med den som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna utför i fråga om medlemsstaternas författningsdomstolar och högsta domstolar.
Det finns här inte några underordnade förbindelser mellan domstolar, och den rättsliga självständigheten i Europeiska gemenskapen påverkas inte heller.
Denna fråga är intimt förknippad med frågan om unionens framtida juridiska person.
Konventets uppgift kommer faktiskt att koncentreras på att i det konstitutionella fördraget införa ett konstitutionellt bemyndigande för att unionen skall kunna förhandla om den konkreta anslutningen med Europarådet och, enligt normala förfaranden, besluta om anslutningsdatum och formerna för anslutningen, utan att på något sätt undergräva medlemsstaternas individuella åtaganden gentemot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och dess tilläggsprotokoll.
Jag hoppas innerligt att införlivandet av stadgan i det konstitutionella fördraget och unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna skall bli två grundläggande milstolpar i processen med att inrätta en författning för Europeiska unionen, där man ger de grundläggande rättigheternas värde och principer en central plats.
