# ID: svediakorp-gov429473
# author: Berthu (NI) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 216
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vissa talare kritiserade nyss Romano Prodi, som har förklarat att? stabilitetspakten är dum?.
Visst kan dessa ord överraska, med tanke på att de kommer från paktens väktare.
Men det är inte fråga om någon felsägning.
Romano Prodi försöker uppenbarligen genom en desperat manöver rädda den stabilitetspakt som i dag befinner sig i en återvändsgränd.
Genom att genast tillägga att det behövs en myndighet med beslutande befogenheter i Bryssel, för att få en flexibel pakt, så visar Romano Prodi tydligt att han vill lägga om kursen i riktning mot en superstat.
Den rådande blockeringen är uppenbar - å ena sidan förlorar stabilitetspakten för varje dag sin relevans, å andra sidan har medlemsstaterna knappast lust att överlåta sina ekonomiska och budgetmässiga befogenheter till Bryssel, vilket framgår av de komplicerade diskussionerna i konventets arbetsgrupp? ekonomiska styrelseformer?.
Vad Romano Prodi gör är därför bara att gå i den riktning federalisterna hela tiden hade för ögonen när de ville införa euron.
Det är skickligt för stunden.
Men på sikt är det att framhärda på fel väg.
En ekonomisk superstat skulle bara bli ytterligare en rigid konstruktion i raden, efter stabilitetspakten och - låt oss våga säga det - efter euron.
