# ID: svediakorp-gov429472
# author: Prodi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,122
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Jag tackar er så hemskt mycket för denna debatt som inte bara har varit språkvetenskaplig, som det direkta upphovet till den skulle kunna antyda, utan i stället har varit en stor diskussion om ekonomi som jag hoppas kan upprepas flera gånger.
De olika ståndpunkterna - och Poettering kan vara lugn för att jag aldrig blandar ihop personliga relationer med politiska åsikter - i denna debatt har visat någonting viktigt, det vill säga att det system vi arbetar med inte är balanserat.
Det finns ett tvingande system i nästa led i syfte att skapa erforderlig stränghet - som i och med att det saknas en myndighet är ett tvång som inte alltid är reellt utan ofta snarare blir en uppmaning än ett tvång.
Dock finns det inget instrument i det föregående ledet, för att skapa förutsättningar för en balanserad utveckling, och för att hjälpa de länder som binds samman av den gemensamma valutan till en balanserad utveckling vad beträffar sunda statsfinanser och sysselsättning, det vill säga en ekonomisk politik som vi skall övervaka och kontrollera tillsammans.
Resultatet är att vi riskerar att bryta mot samlevnadsregeln - och det vore verkligen dumt - om vi inte använder den politiska intelligens som fordras för att motverka skillnader och spänningar och för att slippa sitta maktlösa och vänta på repressiva åtgärder, med risken för att det - som vi har hört - då uppstår en kohandel mellan medlemsstaterna.
Det är i denna riktning som kommissionen vill arbeta.
Som kommissionär Solbes sade har vi börjat med detta, och vi kommer att fortsätta att utnyttja alla de möjligheter som de befintliga instrumenten erbjuder, men vi måste se till att den europeiska ekonomiska politiken inte längre bara styrs av redovisningsinstrument.
Europeiska centralbanken har nämnts här i samband med några konkreta fall.
Europeiska centralbanken sköter bara sitt jobb, problemet är att vi inte kan lämna den i fred!
Vi har en europeisk ekonomisk politik där vi, gudskelov, har en centralbank som har fått en god start.
Det skall vi ge den en eloge för, för den startade från noll.
Att bygga upp en struktur för kontroll, övervakning och finansiell och ekonomisk analys från noll, med tolv olika länder, har varit en heroisk bedrift och vi måste försvara centralbankens självständighet, men inte lämna den ensam.
I dag står vi här och diskuterar och denna debatt har visat att frågan om makten över den ekonomiska politiken inte är löst.
Herr talman!
Jag skulle vilja att vi träffas och diskuterar detta igen.
Vi har ju vår gemensamma valuta och detta innebär att vi inte kan devalvera, inte kan ändra räntesatserna och att vi verkligen binds samman av ett starkt och strängt system ur många synpunkter.
Om vi då vill att detta system skall fungera måste vi hitta en myndighet som hjälper oss att samordna den ekonomiska politiken.
Jag talar inte för kommissionen just nu: jag talar för oss alla!
Jag har för Guds skull aldrig sagt att denna myndighet nödvändigtvis måste vara kommissionen!
Denna myndighet skall skapas, byggas upp, införas för att vi tillsammans måste skydda den gemensamma valutan och därför tillsammans måste vandra mot framtiden.
Jag kan försäkra er om att i min intervju - som, som sagt, var en lång intervju -gällde inte det adjektiv som har kritiserats här stabilitetspakten, som det har skrivits, utan det faktum att den tolkas bokstavligt.
San Paolo har nämnts, till exempel av Abitbol nyss: problemet är skillnaden mellan andan och bokstaven.
Vi har målat in oss i ett hörn och måste arbeta med lagens bokstav, och det är bokstaven som är dum.
Vi måste ha instrument, vi måste använda politiken, vi måste använda andemeningen för att kunna tolka våra folks problem.
Kom ihåg att läget kan bli dramatiskt på ett ögonblick om det finns skillnader i ekonomisk politik mellan länderna.
I denna mening, Watson, tog jag inte upp detta faktum av en slump, jag gjorde inte den här intervjun av en slump - ni har rätt i att jag kunde ha talat till parlamentet och det kommer jag att göra varje gång ni kallar mig att tala om dessa frågor, för det är det som är grunden till vår samlevnad - utan jag gjorde det eftersom vi har konventet framför oss och vi måste debattera dessa frågor här, så att konventet får en känsla för vem som har erfarenhet, vem som har förmåga att ta itu med dessa saker.
(Applåder)
Jag gjorde det också eftersom de europeiska folken uppmanar oss att tala om ekonomi, inte bara i finansiella och bokföringsmässiga termer, utan på ett sätt som berör deras liv.
Jag kan försäkra er om att detta inte betyder att jag är släpphänt eller att jag inte är sträng när det gäller ekonomin.
Tidigare i mitt liv har jag till och med varit fräck nog att påföra mitt land en skatt för Europa - som kallades just så - eftersom jag anser att vi skall tala direkt och exakt till medborgarna.
Det är klart att vi här skall diskutera frågan om paktens andemening och bokstav, med hänsyn både till respekten för pakten och till den aktuella situationen när vi skall tillämpa den på stora och små länder.
Detta är ett annat av de problem som har framkommit här: kommer ni att vara lika stränga om Frankrike, Tyskland eller Italien, som har underskott som ligger nära eller redan har överskridit 3 procent, avviker?
Jag säger att kommissionen kommer att tillämpa åtgärderna i fördraget och i pakten om dessa uppgifter bekräftas av de officiella rapporterna eller av andra uppgifter som kommissionen får, enligt vad som överenskoms i uttalandet från Amsterdam.
Vi kommer att göra vår plikt gentemot alla, eftersom det är det som är vårt jobb.
Men jag har sagt att det inte räcker - och det säger jag igen här inför er!
Det räcker inte att konstatera att det finns underskott och komma in steget efter det att problemen har uppstått: här måste vi bygga upp en gemensam ekonomisk politik, det är vi skyldiga våra medborgare!
Det var alltså därför som jag använde ett kanske starkt adjektiv.
Jag hoppas att språkvetarna förlåter mig, men jag tror att det har gjort att vi alla har förstått vad vi måste göra i framtiden.
(Applåder)
