# ID: svediakorp-gov429461
# author: Katiforis (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 346
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Stabilitets- och tillväxtpakten antogs 1997 som en utbyggnad av förfarandet om för stort underskott, efter det att Maastrichtfördraget föreskrivit att medlemsstaterna var tvungna att ligga kvar under nivån med för stort underskott för att kunna ansluta sig till den gemensamma valutan.
Därför kan andan - inte bokstaven men andan - i stabilitets- och tillväxtpakten inte vara vare sig bättre eller sämre än det krav som ställs i Maastrichtfördraget.
Många anser kanske att eurons införande och framgångar är faktorer som i efterhand rättfärdigar gränsvärdena inflation och för stort underskott, gränsvärden som är alltför restriktiva.
Men de har fel!
Med de rigorösa gränsvärden som man införde i Maastricht lyckades man utan tvivel hålla priserna i schack, men de förvärrade samtidigt arbetslösheten inom den europeiska ekonomin.
Arbetslösheten och lågkonjunkturen har knappast stärkt euron, utan har snarare urholkat dess värde.
Som exempel kan nämnas det faktum att euron föll nära 20 procent mot dollarn när den infördes och detta i en tid då budgetunderskotten var under bättre kontroll än nu, och nu när underskotten sägs vara på väg att skena iväg har euron ett värde som i stort sett motsvarar dollarn.
Ett annat exempel är det faktum att varje gång Europeiska centralbanken har höjt räntan, det vill säga varje gång man har stramat åt penningpolitiken, har eurons värde fallit snarare än stigit, helt i motsats till vad de som beslutat om räntehöjningen hade förväntat sig.
Penningmarknaderna kommer sannolikt att straffa Europa för dess regeringars brist på budgetdisciplin genom att sänka eurons värde.
Fel!
Penningmarknaderna är fullt medvetna om hur viktig ekonomisk aktivitet är för en valutas värde och förefaller inte ha några avsikter att bestraffa en rimlig mildring av denna restriktiva politik - rimlig i den bemärkelsen att ingen talar om för stora underskott eller oansvarighet - i en tid då vi står inför en ny omfattande lågkonjunktur.
Jag tror att denna analys rättfärdigar ordförande Prodis ordval och analys.
