# ID: svediakorp-gov429390
# author: Korhola (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 366
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det här är ett betänkande som säkert spelar en stor roll; om den är positiv eller negativ återstår att se i det verkliga livet.
Då gäller det riktiga företag och riktiga människors arbetsplatser, riktiga familjers utkomst och en verklig klimatförändring.
Det här är ett experiment där EU inte har råd att misslyckas.
I princip stöder jag varmt handeln med utsläppsrätter, men man måste säga att detta förslag är oroväckande halvfärdigt.
Kommissionens förslag lämnade bl.a. följande frågor obesvarade: hur påverkas konkurrenskraften för företag som tidigt vidtagit miljöförbättrande åtgärder, speciellt med hänsyn till de begränsningar som fördelningen av rätterna medför för de enskilda länderna, vilka är de faktorer förknippade med fördelningen av utsläppsrätter som snedvrider konkurrensen mellan medlemsstaterna i allmänhet, hur står handeln med utsläppsrätter i förhållande till staternas fiskala intressen, hur står handeln med utsläppsrätter i förhållande till den fria energimarknaden liksom även de enorma inkomstöverföringar mellan olika aktörer och stater som uppstår ur deras samverkan, utvidgningen, EU: s skydd mot angrepp från tredje länder eller Soros-liknande spekulanter, frågor som gäller rättsskydd och tillgång till rättsväsendet.
De sistnämnda godkände utskottet lyckligtvis enligt mitt förslag.
Utöver de frågor som fortfarande förblir oklara verkar förslaget blanda ihop mål och medel, nationell nivå och företagsnivå, samt marknadsinstrument och förvaltning baserad på traditionell kontroll.
Som en blandning av dessa tjänar det sitt syfte illa och innebär en onödig belastning i själva frågan, minskningen av utsläpp, vilken de europeiska aktörerna hittills har varit eniga om.
Mera bekymmer förutspår den sällsynt tunga byråkrati som skapats vid sidan av handeln med utsläppsrätter, en byråkrati som parlamentet tyvärr inte ville bära ansvar för att avveckla.
Jag har speciellt oroat mig för ett eventuellt kolläckage.
Utan mitt ändringsförslag gör direktivet ingen skillnad mellan koldioxidutsläpp som härstammar från energi och processrelaterad användning av kol.
Som en följd av detta finns det en risk att den europeiska stålindustrin, som globalt sett uppfyller goda ekologiska standarder, får en svagare ställning på den globala marknaden, vilket utöver ekonomiska förluster även åstadkommer en enorm ekologisk skada.
