# ID: svediakorp-gov429340
# author: Vidal-Quadras Roca (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 568
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Det är en glädje att under detta plenarsammanträde kunna meddela att utskottet för industri, utrikeshandel, forskning och turism fullständigt har enats kring den gemensamma ståndpunkten om direktivet om byggnaders energiprestanda.
Denna viktiga lagstiftning, herr talman, är en direkt följd av den grönbok om trygg energiförsörjning som kommissionen lade fram och som har gett upphov till en livlig debatt på europeisk nivå om denna fråga som är av grundläggande vikt för vår konkurrenskraft och vårt välbefinnande.
Detta direktiv som vi nu glädjande nog kan lägga fram, utgör en avsevärd kvalitativ förändring jämfört med de tidigare försök som har gjorts för att nå samma mål, vilka grundas på samordning och frivillighet.
Denna gång fastställer kommissionen modigt nog en bindande ram, som utan tvivel kommer att medföra att man kan enhetliggöra bästa metoder i de femton medlemsstaterna.
Jag vill även säga, herr talman, att jag - och denna känsla delas av hela utskottet för industrifrågor, transport och turism - är särskilt tillfredsställd över den stora mottaglighet som rådet har visat när det gäller samtliga bidrag från parlamentet: principen om individuell fakturering, att man skiljer mellan befintliga och nya byggnader, den tydliga definitionen av dispens, den särskilda uppmärksamhet som ägnas åt sociala bostäder, den ökande vikten av den passiva avkylningen i sydliga länder, i vilka luftkonditioneringssystemen i ökande grad bidrar till vår energikonsumtion och naturligtvis att man snarare betonar stimulansmekanismer än sanktioner.
För att utvärdera vikten av detta lagstiftningsförslag måste man vara medveten om att bostadssektorn står för 40 procent av den totala energiförbrukningen, vilket i kvantitativa termer utgör 100 000 miljoner euro per år, 2,5 procent av vår totala import och 0,5 procent av vår BNI.
Det råder följaktligen inget tvivel om att detta direktiv, vilket kommer att följas av andra förslag som kommissionen redan har lagt fram, kommer att innebära ett mycket viktigt framsteg när det gäller uppfyllandet av unionens miljömål och även för att garantera en trygg energiförsörjning.
Det finns dock en punkt om vilken rådet å ena sidan och parlamentet och kommissionen å den andra inte riktigt har kunnat komma överens om.
Jag talar om den period under vilken detta mycket viktiga direktiv skall genomföras.
Vad rådet ville var - man kan inte instämma i argumenten, även om man kanske förstår dem - att medlemsstaterna skall ha ytterligare fyra år på sig att fullt ut genomföra direktivet när de 36 månaderna för att införliva direktivet i de nationella lagstiftningarna har förflutit.
Detta innebär att vi passerar 2008 och å 2008 är ett symboliskt år, eftersom det är då man skall börja kontrollera hur Kyotoöverenskommelserna följs.
Parlamentet kunde följaktligen inte godta detta: varken när det gäller energibesparingar eller symboliskt menat.
Till slut nådde vi en kompromisslösning, vilket vi brukar göra i de europeiska institutionerna, och denna tilläggsperiod fastställdes till tre år.
Herr talman!
Jag anser följaktligen att vi kan vara mycket nöjda och jag gratulerar kommissionären och hennes arbetsgrupp till detta viktiga bidrag till unionens energipolitik.
Jag tackar även alla mina kolleger i utskottet för industrifrågor, transport och turism för det stora stöd jag har fått, och som jag sade tidigare, vi måste tacka rådet för dess mottaglighet.
