# ID: svediakorp-gov429332
# author: Lisi (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 543
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Många av mina kolleger har redan understrukit värdet av solidariteten - för övrigt kallas denna fond för? Solidaritetsfonden?.
Och av den resolution som vi skall rösta om kan man sluta sig till att solidariteten är själva grundbulten, hjärtat i resolutionen: ett solidariskt Europa.
Jag skulle emellertid vilja understryka ett annat värde som jag tror är absolut centralt för detta initiativ, ett initiativ som vi alla har önskat och samarbetat för att förverkliga, och det är dess politiska värde.
Jag tror, herr kommissionär, att vi sällan har fått vara med om situationer och händelser där många, väldigt många av våra landsmän för första gången har känt att Europa verkligen har varit nära, verkligen en storebror som är beredd att snabbt hjälp till i svårigheter.
Vi får aldrig glömma bort att många av våra landsmän endast upplever de europeiska institutionerna som en samling lagar och förordningar, förbud och direktiv.
Att som i det här fallet kunna visa dem ett vänligt ansikte av Europa tror jag kommer att få ett politiskt värde, ett politiskt värde som inte får förslösas, framför allt inte i detta ögonblick - vi står just på tröskeln till en folkomröstning som är mycket viktig, vi vet alla vilken.
Hur skall vi göra för att inte slösa bort det?
Herr kommissionär, ni har uttryckt det mycket bra och jag stöder er fullt ut i detta.
Vi får inte göra om detta instrument som har fötts för att bemöta nödsituationer, till ett fyrkantigt instrument, ett instrument som är oelastiskt när det skall utnyttjas, som inte är flexibelt, dvs. ett instrument som löper risken att faktiskt inte bli utnyttjat, just på grund av att de regler som omgärdar det är så komplicerade.
Vi måste bibehålla en viss elasticitet i det här sammanhanget, och jag ser att ni är fullt medveten om detta, men - och detta är det sista jag vill påpeka för er, även om ni dessvärre inte lyssnar på mig - jag tror även att vi måste betrakta detta som bara ett första steg.
Ärade kolleger!
Ingen av oss hoppas att erfarenheter av denna typ skall upprepas, men vi är även skyldiga att vara realister: snart är vi 25 medlemsstater och klimatförändringarna kan alla se med sina egna ögon; rent statistiskt är det dessvärre realistiskt att föreställa sig att dessa dramatiska händelser kommer att upprepas.
Ställda inför denna tragiska möjlighet, som jag emellertid fruktar kommer att infrias, så tror jag inte att en miljard euro räcker.
Låt oss, herr kommissionär, undersöka andra hypoteser inför framtiden, kanske inför budgeten 2004.
Jag tänker helt spontant föreslå en, och jag skulle vilja ha er åsikt om den: varför inte binda en del av de aktiva överskott som är så omfattande i slutet av varje budgetperiod och som vi inte vet hur vi skall göra av med, varför inte avsätta en fast andel av de överskotten till denna fond?
Detta är en fråga som jag vill uppmana er att fundera på.
