# ID: svediakorp-gov429321
# author: Hatzidakis (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 392
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Mitt första anförande här i kammaren 1994 handlade om de allvarliga översvämningar som hade orsakat enorma skador i Aten vid denna tidpunkt, och jag har talat om naturkatastrofer vid flera tillfällen sedan dess.
Vid många tillfällen har både jag och flera av mina kolleger i kammaren uppmanat Europeiska unionen att vidta åtgärder på plats när en stor katastrof drabbar Europeiska unionens medlemsstater.
Förra året ingav jag ett ändringsförslag under budgetförfarandet om katastroflindringsåtgärder på plats från unionens sida, men förslaget lyckades inte uppnå den nödvändiga majoriteten i Europaparlamentet.
Det faktum att vi nu är på god väg mot att anta en solidaritetskatastroffond är naturligtvis en mycket god nyhet.
Jag önskar bara att vi inte hade väntat till efter den fruktansvärda katastrofen, den mänskliga tragedin i Centraleuropa i somras, men hur som helst förtjänar Europeiska kommissionen och Barnier personligen våra gratulationer, eftersom vi äntligen är på väg mot att anta en solidaritetsfond för naturkatastrofer, och naturligtvis gratulerar vi också vår föredragande, Berend, till hans betänkande, hans hårda arbete och de ändringsförslag som han lagt fram, som är ett steg i rätt riktning, och varav nästan alla antogs av utskottet för regionalpolitik, transport och turism.
Jag skulle bara vilja säga, som stöd för vad Barnier och Berend har sagt, att det, för det första, är rätt att definitionen av vad en katastrof är bör vara bred, och för det andra att Europeiska kommissionen och parlamentet har fastställt den korrekta gränsen för vilka katastrofer som skall omfattas av denna förordning.
Jag hoppas verkligen att rådet inte kommer att uppvisa den elakhet som den tycks uppvisa i denna särskilda fråga, och att det kommer att vara så generöst som det borde.
Den gräns som fastställts av kommissionen och som fått parlamentets stöd är den rätta, den är inte för låg och inte för hög, och jag tror att det budskap som alla de tre institutionerna måste sända ut är ett solidaritetsbudskap, ett budskap om att Europeiska unionen kommer att agera i fråga om mänskligt lidande.
Jag är övertygad om att rådet kommer att ta till sig detta budskap.
När det gäller parlamentet anser jag att vi med Berends betänkande går i rätt riktning.
