# ID: svediakorp-gov429303
# author: Napoletano (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 476
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag tror att vi alla är nöjda i kväll över att ha nått en viktig punkt i förbindelserna mellan Europeiska unionen och Algeriet.
Det är en punkt som är viktig eftersom Algeriet sedan åtminstone ett decennium har gått igenom en period som varit mycket, mycket svår, en period som även har medfört en viss isolering i de internationella förbindelserna, framför allt med Europa, men även eftersom det finns en koppling mellan Algeriet och den afrikanska dimensionen, och det är viktigt att även denna dimension av förbindelserna förstärks.
Jag skulle vilja att denna koppling inryms i just partnerskapet.
Avtalet är i själva verket ett instrument, inte en gåva från Europa, från Europeiska unionen, till Algeriet, för även vi tjänar på detta avtal - detta får vi aldrig glömma - och det är ett instrument för förbindelserna, ett instrument som inspirerar till en partnerskapsvision.
Men vad innebär detta?
Jo, att vi måste utnyttja instrumentets alla möjligheter, såväl när det gäller det algeriska samhället - som, kan vi säga, kanske kraftigt utnyttjar såväl dess ekonomiska som dess mänskliga resurser - som när det gäller oss själva.
Jag skulle vilja rikta kommissionens uppmärksamhet på ett par punkter.
Ni är mycket uppmärksamma när det gäller Agadirprocessen, som har startats bland länderna som har undertecknat associeringsavtalen med oss.
Men kommissionen borde vara lika uppmärksam när det gäller maghrebdimensionen i detta partnerskap, för vi måste alla vara medvetna om att det finns stängda gränser mellan Marocko och Algeriet och om Europa inte hjälper till att förstärka samarbetsdimensionen mellan grannar, så förstår jag inte vad hennes uppgift skulle vara.
Slutligen tror jag det är viktigt att insistera på de mänskliga rättigheterna - det har redan andra kolleger framhållit - och på sambandet med valen.
Jag vill gärna uppmärksamma de algeriska myndigheterna på att det håller på att ske något viktigt i Kabylien: ett parti som inte ställde upp i det politiska valet ställde upp i de administrativa valen.
Detta är viktigt, för det överbryggar en djup institutionell klyfta som hade uppkommit.
Vi har till exempel fått uppleva ögonblick när polisen inte har haft relationer med befolkningen i Kabylien.
Vi vill inte att det uppkommer episoder under valet där polismyndigheterna åter skapar problem snarare än skyddar befolkningen och ser till att valprocessen genomförs korrekt, något som är mycket viktigt.
Det är med andra ord absurt att göra en jämförelse med kandidatländerna för vi håller inte på att ge Algeriet en möjlighet att ansluta sig till Europeiska unionen, ärade kolleger, det måste vi ha klart för oss.
Ju större betydelse unionen ger dessa länder, desto mer får vi kanske ut av förbindelserna med dem.
