# ID: svediakorp-gov429302
# author: Kratsa-Tsagaropoulou (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 424
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Det associeringsavtal som slutits tillsammans med Algeriet är verkligen ett steg i rätt riktning för Europa-Medelhavsförbindelserna, och mot att uppnå vårt gemensamma mål, som är att skapa inte bara en frihandelszon, utan ett område med hållbar utveckling, säkerhet och välstånd för alla.
Med detta i åtanke, skulle jag vilja säga hur mycket det gläder mig att avtalet tydligt hänvisar till respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Jag gläder mig också över hänvisningarna till att främja kvinnors roll i den ekonomiska och sociala utvecklingen genom utbildning, yrkesutbildning, bättre familjeplaneringsprogram och i media.
Vad som dock gör mig ledsen är att enbart dessa hänvisningar inte kommer att främja respekten för kvinnors rättigheter i praktiken, och att ingen hänvisning till denna fråga gjordes av varken den tjänstgörande ordföranden, eller av er, fru kommissionär, som är en mästare på kvinnors rättigheter och som har hissat fanan för respekten för jämlikhetsprincipen i gemenskapens utrikesförbindelser.
Jag skulle vilja påminna er om att Europaparlamentet, i sin resolution om rapporten om respekten för kvinnors rättigheter i Europa-Medelhavsförbindelserna, uppmanade till en särskild bestämmelse om skydd av kvinnors rättigheter, och samtidigt uppmanade till att åtgärder skulle vidtas för att införa en skyddsövervakningspolitik liknande den som tillämpas för kandidatländerna.
Jag skulle därför vilja ta detta tillfälle i akt att framföra min besvikelse, på utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågors vägnar, över att denna fråga åsidosatts och hylla kommissionärens ord, hennes optimistiska ord, om att associeringsavtalet inte är en blankocheck för Algeriet.
Vi skulle vilja att Europeiska kommissionen inrättade mekanismer för att övervaka och utvärdera framstegen, och att den algeriska regeringen skulle tvingas, liksom borde vara fallet med alla associeringsavtal, att uppvisa den nödvändiga politiska viljan att få till stånd de rättsliga, administrativa och övriga reformer som krävs för att förankra lika möjligheter mellan män och kvinnor i lagstiftningen och inkludera jämställdhetsperspektivet i all dess politik.
I samma anda vill vi stödja Broks förslag om att bekämpa och fördöma våld mot kvinnor, och eftersom ett fördömande aldrig är tillräckligt, vill vi införa en strategi som har inspirerats av erfarenheterna och framgångarna för de våldsbekämpningsstrategier som använts inom Europeiska unionen och kandidatländerna.
I samma anda skulle jag vilja fördöma frånvaron av kvinnors och kvinnoorganisationers roll i det föreslagna regionala samarbetet.
Detta är åtminstone ett område där man borde vidta åtgärder för att stärka det civila samhället och arbeta med kvinnoorganisationerna.
