# ID: svediakorp-gov429289
# author: Mantovani (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 394
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, fru kommissionär!
Jag vill tacka Bastos för detta uttömmande betänkande i en fråga - nämligen rörligheten - som är så viktig och vital för ett Europa som hoppas nå en större konkurrenskraft genom nya och bättra arbetstillfällen.
Jag tar dessutom tillfället i akt att i positiv anda omnämna kommissionens handlingsplan, där man lägger fram konkreta åtgärder för att senast 2005 skapa en positivare miljö för den europeiska arbetsmarknaden genom större öppenhet och tillgänglighet för alla.
Det är med tillfredsställelse jag återfinner ett antal av de rekommendationer jag lade fram tillsammans med Evans i vårt betänkande för två år sedan om rörligheten inom gemenskapen, framför allt de förslag som gällde studenter, personer i yrkesutbildning, de som bedriver frivilligverksamhet, lärare och forskare.
Ett särskilt kapitel, men sannerligen inte minst betydelsefullt, är det som gäller rörligheten för personer med funktionshinder.
Men vi måste gå längre.
Om vi verkligen vill se ett Europa med bättre och fler arbetsplatser, med en bättre social sammanhållning - om vi kort sagt vill förverkliga de ambitiösa men nödvändiga målen från Lissabon - så är det nödvändigt att fortsätta arbeta på att definitivt eliminera de hinder som fortfarande finns kvar och som belastar den yrkesmässiga och geografiska rörligheten för de europeiska medborgarna och som i realiteten begränsar deras möjligheter.
Vi kan inte längre tillåta oss att bevittna denna paradoxala situation, där det är enklare för mynt, varor eller tjänster att cirkulera än för de europeiska medborgarna.
Jag tänker här på de lokala myndigheternas strategiska roll, möjligheterna till distansarbete, nödvändigheten av att modernisera och fullt ut utnyttja möjligheterna med EURES-systemet, vilket även underströks i mitt betänkande om det sjätte ramprogrammet för forskning.
Vi måste med andra ord en gång för alla uppdatera och förenkla samordningen när det gäller det sociala skyddet, skynda på revideringen av förordning nr 1408 / 71 och ta itu med och gemensamt lösa problemet med kompletterande pensioner.
Ett annat centralt tema, som vår kollega Zappalà arbetar med i utskottet, är frågan om yrkeskvalifikationer och deras ömsesidiga erkännande, så att vi äntligen skall komma fram till ett europeiskt område för examina och kvalifikationer.
Det skulle komplettera reformen av den inre marknaden och kraftigt påskynda rörligheten mellan unionens olika medlemsstater.
