# ID: svediakorp-gov429283
# author: Della Vedova (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 462
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru kommissionär!
Den ständiga hänvisningen till de mål som fastställdes i Lissabon är inte till någon stor hjälp om vi vill utarbeta handlingsplaner och lagstiftning på europeisk nivå och i de enskilda medlemsstaterna, framför allt under denna period, för att skapa en bättre miljö för företagens konkurrenskraft och därmed skapa förutsättningar för en god sysselsättning.
Jag tror att det finns en hel serie åtgärder vi kan vidta - som man kan välja att göra eller att låta bli att göra - på nationell nivå.
Låt mig nämna ett par saker: Jag tror till exempel att den ständiga hänvisningen till arbetsmarknadens parter inte bara är överdriven utan riskerar att föra oss in på en väg som leder till ytterligare stelbenthet på arbetsmarknaden, en väg som innebär att skydda och ge garantier, försäkringar, möjligheter för arbetare och företag som redan befinner sig i produktionen, att med andra ord skydda alla insiders på arbetsmarknaden och i ekonomin och därigenom skapa om möjligt ännu större hinder för dem som är outsiders, de som har störst behov, de som söker ett arbete.
När det gäller rörligheten inom gemenskapen - detta är enligt min mening ett viktigt mål - så tror jag att vi måste arbeta för att skapa villkor för effektiv tillgång till denna rörlighet.
Jag vill under alla omständigheter påminna om att det finns hinder för rörligheten inom gemenskapen, inom de enskilda länderna: jag tänker till exempel på Italien, där rörligheten inom landet är mycket liten, nästan obefintlig, och detta beror på lagstiftningen på arbetsmarknaden, de nationella kollektivavtalen - jag hoppas att ingen tänker föreslå ett europeiskt kollektivavtal för arbetsmarknadens olika sektorer - avtal som inte tar hänsyn till de särskilda förutsättningarna eller de komparativa fördelarna som de enskilda områdena kan erbjuda för en effektiv arbetsmarknad; vi måste med andra ord skapa rörlighet för arbetskraften, men även skapa rörlighet för investeringar.
I det sammanhanget vill jag nämna en annan faktor: rörligheten för arbetet och yrkesregler.
Många länder, till exempel Italien, har en korporativ ordning när det gäller att reglera olika yrken, och detta gör det omöjligt att få tillträde om man inte underkastar sig de regler som korporationen har infört, och i Italien skapar detta rättsliga hinder för rörligheten, till exempel för tillträde till olika yrken, för dem som skulle vilja utöva något av de viktigare fria yrkena.
Detta tror jag är något vi måste fundera på, och vi bör även fundera på om det inte skulle kunna vara en god satsning för Europa att satsa på att ge arbetsmarknadens parter en allt större roll, snarare än effektivare regler för arbetsmarknaden.
