# ID: svediakorp-gov429279
# author: Andersson (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 475
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill tacka rådet och kommissionen för uttalandet om sysselsättningsstrategin liksom jag vill tacka de två föredragandena.
Jag skall i mitt inlägg koncentrera mig på sysselsättningsstrategin.
Det är bra med en utvärdering efter fem år.
Det är viktigt att se vad som har fungerat bra, vad som har fungerat mindre bra och vad som behöver förbättras.
Det är riktigt som rådet säger att det i slutändan är resultatet som räknas.
Det övergripande resultatet av de gångna fem åren är dock ganska bra.
De aktiva arbetsmarknadspolitiska insatserna har ökat, arbetslösheten har gått ner, och sysselsättningen har följaktligen ökat.
Om vi jämför hur vi har klarat sysselsättningen under olika faser av lågkonjunktur, kan vi nog konstatera att det väl är mycket bättre denna lågkonjunktur än förra lågkonjunkturen, även om arbetslösheten för tillfället ökar i vissa länder.
När det sedan gäller själva förslaget till förändringar och omfånget är det förvisso så att pelarstrukturen inte är något självändamål, men det är viktigt att vi har olika aspekter med i sysselsättningsstrategin.
Det gäller naturligtvis målen om ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet, ökad sysselsättning för kvinnorna, kvalitet i arbetet och frågor som rör arbetsorganisation.
Det finns ytterligare en aspekt som inte har tagits upp av någon, nämligen att den hållbara utvecklingen också skall integreras i sysselsättningsstrategin liksom i de andra två strategierna.
Jag delar synen på stabilitet.
Man skall inte gå in och ändra varje år.
Om inget särskilt händer skall dessa processer få fortlöpa under några år.
Jag delar vidare synen på fokusering.
Det blir svårt om vi har alltför många indikatorer och mål.
Vi behöver fokusera på de viktigaste målen, och vi behöver se till implementeringen och resultatet.
Beträffande öppenheten och involveringen av parter, vill jag poängtera det som sades om arbetsmarknadens parter.
De spelar en central roll redan i dag, och det finns skäl att öka deras involvering i sysselsättningsstrategin.
Det finns dock brister, framför allt när det gäller den demokratiska kontrollen.
Det är brist på inflytande från Europaparlamentet när det gäller den övergripande strategin, och det är brist på inflytande från de nationella parlamenten avseende implementeringen och de nationella handlingsplanerna i medlemsstaterna.
Dessa frågor är viktiga.
Vi kan inte låta sådana viktiga frågor avgöras i slutna rum av tjänstemannaorganisationer.
Vi måste ha en ordentlig demokratisk kontroll.
När vi samordnar processerna är emellertid ingen process viktigare än någon annan.
Den ekonomiska processen är lika viktig som den sociala och den sysselsättningspolitiska, och vi måste också få med de sociala riktlinjerna när vi synkroniserar processerna.
Allt detta är viktigt!
Är det någon som skall samordna så är det rådet (allmänna frågor).
