# ID: svediakorp-gov429270
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-10-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 831
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Först vill jag gratulera Europaparlamentet till dess stimulerande och konstruktiva resolution som antogs den 25 september 2002.
Den utgör en värdefull bedömning av såväl framgångarna och landvinningarna som några av svagheterna inom den europeiska sysselsättningsstrategin.
Det är naturligtvis viktigt att den fastställer konkreta prioriteringar för framtiden.
Resolutionen var av störst värde för rådet.
De diskussioner som vi höll igår i Luxemburg gällde både utvärderingen av den europeiska sysselsättningsstrategin och en rationalisering av förfarandena inom ramen för Lissabondagordningen.
Som ministern sade rådde det enighet mellan medlemsstaterna angående innehållet och framtida förfaranden.
Jag är glad över att säga att det nu finns en omfattande gemensam plattform av delade åsikter mellan de tre institutionerna, på vilken vi kan basera strategins fortsatta utveckling och, framför allt, fastställa nästa generations sysselsättningsriktlinjer.
Jag skulle vilja koncentrera mig på tre huvudområden: politiska budskap, förfarandet och styrning av förfarandet.
För det första, när det gäller de politiska budskapen är vi alla överens om att det integrerade breda spridningsområdet är ett av de positiva framstegen i denna strategi.
Det råder enighet om att det finns ett behov av att behålla detta breda ämnesurval inom strategin och att inte inskränka dess spännvidd.
Vissa framsteg har också uppnåtts med att fastställa huvudprioriteringar.
Det finns en lång lista över dessa huvudprioriteringar som bland annat innefattar att skapa nya arbetstillfällen och öka deltagandet på arbetsmarknaden, att förbättra arbetskvaliteten, att modernisera och förbättra arbetsmarknadens funktion, att garantera flexibilitet och säkerhet, att öka tillgången på arbetskraft genom en politik som främjar en arbetsmarknad öppen för alla, att främja en aktiv och förebyggande arbetsmarknadspolitik, att reformera skatte- och förmånssystemen, att förbättra färdigheter och rörlighet för ett livslångt lärande och att främja utveckling inom företagande som leder till nya arbetstillfällen.
Uppenbarligen kommer nästa steg att bestå i att omvandla denna långa lista till ett strukturerat förslag för sysselsättningsriktlinjerna.
Det kvarstår att se om den nuvarande strukturen med fyra pelare, inom vilken vi har utformat utvecklingsstrategin, fortfarande behövs för att spegla dessa prioriteringar, eller om andra grupperingar skulle kunna förbättra dess synlighet.
Om möjligt bör riktlinjerna minska i antal.
Det för mig till den andra frågan, dvs. förfarandet.
Sysselsättningsstrategin borde, inom ramen för fördraget, fokusera på de utmaningar på medellång och lång sikt som skall uppfyllas före tidsfristen 2010 som fastställdes i Lissabon.
För att kunna garantera en tydlig fokus på strategins resultat och målsättningar på medellång och lång sikt, behövs det en ökad stabilitet inom sysselsättningsriktlinjerna, vilka inte borde förändras varje år.
Medlemsstaternas nationella handlingsplaner måste fokusera mer på genomförandet.
Överlappningar och dupliceringar av andra förfaranden bör begränsas mer, i synnerhet genom samordning mellan sysselsättningsstrategin och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.
Det är avgörande att respektive roller och insatser bättre definieras.
Den tredje punkten gäller styrningen av förfarandet.
Det här är en fråga som Europaparlamentet uttryckte stort intresse för i sin resolution av den 25 september 2002.
Förslagen om de framtida inriktningarna som jag nyss skisserade borde medföra ett bättre system med mer öppenhet och deltagande.
Färre och tydligare målsättningar borde göra så att strategin blir mer synlig.
Starkare fokus på genomförande och resultat borde medföra ett bättre kunskapsunderlag och större genomsynlighet.
Sålunda, inom detta nya system och med en starkare, mer konkret fokusering skulle arbetsmarknadens parter kunna spela en mer effektiv roll, och regionala och lokala myndigheter skulle lättare förstå deras roll och kunna delta mer effektivt.
Man bör ytterligare överväga hur Europaparlamentet skulle kunna bli aktivt involverat i utformningen och utvecklingen av sysselsättningsstrategin och hur de nationella parlamenten kan bli bättre integrerade i den här processen.
Det finns stora problem i vissa medlemsstater där de nationella parlamenten varken har deltagit, eller i vissa fall, inte har någon uppfattning om sysselsättningsstrategin, de monetära åtgärderna eller de gemensamma målen.
Det här är en relativt lång lista över delade övertygelser och perspektiv, men strategins nya förfarande befinner sig bara i sin linda.
Som ni vet kommer det formella förslaget till riktlinjer för sysselsättningen 2003 att presenteras i april 2003 tillsammans med förslaget om de allmänna ekonomiska riktlinjerna.
Under tiden finns det tid och rum för var och en att ta del av processen och att göra sin röst hörd.
Kommissionen kommer att fortsätta att utveckla idén om ett öppet deltagande.
För att ytterligare stimulera och förenkla engagemanget för eventuella intressenter har kommissionen för avsikt att anta ännu ett meddelande.
Det kommer att läggas fram i januari och ge en översikt av den reviderade strategin med konkreta målsättningar.
Det finns tillräckligt med tid för en omfattande diskussion med parlamentet under de kommande månaderna för att definiera och komma överens om förfarandet för den nya europeiska sysselsättningsstrategin.
