# ID: svediakorp-gov429174
# author: Sacrédeus (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 198
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
I det betänkande som har antagits i dag om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken uttrycker parlamentet i flera punkter sina åsikter om en önskad framtida inriktning på detta politikområde.
På grundval av ett flertal av dessa har jag sett mig tvungen att rösta emot betänkandet.
I unionen i dag finns det flera länder som är alliansfria, däribland Sverige och Irland.
Genom att anta ändringsförslag 2, där man kräver att en skyldighet till ömsesidig hjälp enligt fördraget om Västeuropeiska unionen skall förankras i en framtida europeisk författning, har parlamentet deklarerat att man inte respekterar dessa länders ställningstagande och vill tvinga dem till att avsäga sig sin alliansfrihet.
Detta är i strid med bland annat de anslutningsavtal dessa länder undertecknat vid inträdet i unionen.
Majoriteten i parlamentet menar också i skäl I att utrikes- och säkerhetspolitiken skall bli gemensam, vilket utifrån tidigare ställningstagande måste förstås som att man vill att gemenskapsmetoden bör användas och parlamentet få medbeslutanderätt.
Jag anser att detta är en orealistisk och icke önskvärd utveckling.
Dessutom reses ett krav i punkt 19 om en europeisk krigsmaterielagentur, vilket jag inte anser vara tillräckligt underbyggt.
