# ID: svediakorp-gov429161
# author: Thomas-Mauro (NI) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 232
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Begreppet hållbar utveckling springer ur en nödvändighet: att med solidaritet och omsorg om framtiden bemöta den känsla av komplexitet och beroende som kännetecknar globaliseringen.
Men vilket världssamfundsprojekt skall vi föreslå kommande generationer?
Det viftas med? terminologiska motgifter? som universalläkemedel.
Begreppet hållbar utveckling hör till dessa.
I en miljödiskussion där försiktighetsprincipen blir politik och goda styrelseformer en myt, är det ingen match för detta begrepp att bli sin egen drivkraft och sin egen bekräftelse.
Ty denna princip med luddiga konturer, som hyllar genomblickbara beslut, den är emellanåt rätt dunkel.
Dagens resolution är ett typexempel på de texter vi brukar föreläggas om denna fråga.
De är uppbyggda kring avsiktsförklaringar som inte kan annat än godkännas enhälligt, och öppnar samtidigt en väg för tekniska aspekter som ibland är diskutabla.
I dag gäller det en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och gemenskapens handelspolitik, samt underförstått dess fiskepolitik.
Det är inte fråga om att svärta ner ett kraftfullt och inspirerande begrepp, utan om att markera vaksamhet gentemot den risk för instrumentalisering av begreppet som föreligger.
Vi föreslår därför att man återgår till tolkningen i Brundtlandbetänkandet, där hållbar utveckling definierades utifrån den inriktning åtgärderna skall ges.
Denna inriktning är dock ländernas sak, inom ramen för internationella organisationer eller via bilateralt samarbete.
